Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det bränner, han ränner — ritsch!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 324 —
vajande fjädrar af samma färg och långa handskar af
oberedt skinn öfver de spetsiga armbågarna.
Ulla gjorde ännu ett sirligt steg in i kungens
kammare, lyfte kjolen högt framtill och neg ännu djupare.
»Behagar det stormäktigaste majestätet att med
patience hedra vårt tarfliga bord?» sade hon med sitt
blidaste leende på de tunna läpparna, som blottade
sorgliga rester af spétsiga tandstumpar. »Det är
serveradt af Eder beredvilligaste tjenarinna i djupaste
underdånighet.»
Konungen rynkade pannan och såg sig förlägen
omkring efter sin gamle kammartjänare Hultman. Carl
den tolftes dagliga lefnadssätt var städse torftigt; hans
frukost bestod i vanliga fall af smör, bröd och ölsupa,
middagen af stark, fet mat, fläskpannkaka och dylikt,
samt litet frukt till dessert; detta utgjorde
hufvudmål-tiden, som konungen oftast intog på stående fot, som
han kom från hästryggen, dammig och nedsudlad.
Han såg ned i tallriken under tystnad, till dess maten
efter en kvarts timma var förtärd. Det fanns de, som
påstodo, att konungen i hastigheten åt med fingrarna,
ja, till och med bredde smör på brödet med pekfingret.
När konungen reste sig, stego hans drabanter till bords
och förtärde resterna.
Carl den tolfte trädde nu in i matsalen, böjde
hufvudet till bön och åt hastigt utan att välja af de
rätter, som stodo honom närmast.
»Behagar det icke kungen att underdånigst smaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
