Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och vigt, öfverallt möta vandraren. Tv fastän hans definition af
namnet Astrologi sträcker dennas verksamhet ända lill kunskap
och förutsägelser om himlakropparnes sannolika inflytelse på
men-niskors temperamenter, karakterer och böjelser, skiljer han
likväl dessa godtyckets skapelser ifrån den grundeliga
naturforskningens frukter, genom den med sagde namn ända ifrån
fornål-dern betecknade vetenskapens delning i tvänne, af hvilka den
ena, i allo spekulatif, vore egnad åt utredning och beräkning af
de på himlahvalfvet lysande föremålens olika natur, figurer,
storlek, läge, röre]ser och afstånd ifrån hvarandra, enligt
oföränderliga och bevisliga naturlagar, hvarföre den ock i nyare tider
rätteligen blifvit kallad Astronomi, den andra praktisk, hvilken
sysselsatte sig med sådane dessa kroppars krafter och
verkningar, som äfven genom en längre tids erfarenhet kunna af hvar
och en uppmärksam betraktare skönjas, samt vore den egenteliga
Astrologin, efter nyare begrepp. Denna delar han vidare i
Generalis, som innehölle grunderne för förutseendet af berörde
verkningars inträffande, och Specialis, hvilken tillämpningen deral
tillhörde, men hvars utredning han förbehåller andra skarpsinnigare
vänner af denna kunskapsgren. Erkännas måste likväl att genom
häraf följande inskränkning af föremålen för afhandlingen har,
såsom utförandet visar, föga mera vunnits till förmon för den
enda äkta vetenskapen om himmelens under, än livad Kexlerus
i förut omformälda svaret på Magisterfrågan den 4 Maji 1647,
om astrologiska förutsägelsers tillförlitlighet, tyckes redan hafva
medgifvit, nämligen att alla de Astrologer, som skrutit af
förmågan att ur naturliga grunder utleta och således förutsäga om
någon vore ämnad alt blifva gift, eller icke, vid hvilken ålder, i
hvilken månad och dag, samt ur livilket stånd eller hus den
förre komme alt få sig en maka, huru många barn af hvardera
könet han hade att vänta sig med henne, huru många gånger
han blefve omgift, genom hvilket dödssätt, hvilken tid och dag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
