Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
Härmed ha de första naiva försöken till
världsförklaringar löpt linan ut. Man har hittills framför allt gifvit
akt på den omgifvande verkligheten och mindre sysslat
med sig själf och sin egen personlighet. Det är på
samma sätt med de första filosoferna som med barnet, innan
det kommit till klart medvetande om sig själf som en
individ. Det lär sig först att benämna bvad det
förnimmer omkring sig med sina olika sinnen, innan det
nämner sig själf vid namn, och det dröjer ofta rätt länge,
innan det lär sig ordet jag och hvad det betyder.
De första tänkarne hade alldeles tillräcklig
sysselsättning med hvad som omgaf dem. De ha visserligen
sysslat här och där med metafysiska begrepp, men de
psykologiska, som bandia om den mänskliga själen och dess
lifsyttringar, de kunskapsteoretiska eller frågan om gränserna
för vårt mänskliga tänkande — allt detta har endast
undantagsvis föresväfvat dem.
Nu kommer vändpunkten. Den omgifvande
verkligheten, naturen, alltings grundämne, världsalltet, allt det
varande och dess utveckling, ha diskuterats och förklarats
på alla olika sätt, som man på detta stadium kunde
upp-tänka. Ingenting tillfredsställer helt dem som skola taga
upp de fallna filosofmantlarna, man börjar ana, att det
finns en annan väg att gå ut ifrån, och så vaknar
jagmedvetandet, personlighetsmedvetandet, och man grubblar icke
längre endast öfver den omgifvande världen utan tar främst
itu med sig själf och sin egen personlighets stora gåta.
Vi komma från en kosmologisk period, som också går in
på det fysikaliska och metafysiska, till en antropologisk
som gör människoanden och människan själf till
vetenskapens högsta föremål.
Den stora nyttan har man då af det föregående
tankearbetet, att man har något att kritisera, att vända sig
emot. Naturligtvis nöja sig också många med ett eller
annat af de vunna resultaten, och några eklektiska filosofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:47:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bklifs/0029.html
