Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppträda, som upptaga satser ur olika system, möjligen
förändrande dem i vissa detaljer, så att de nöjaktigt passa
ihop, men de äro alla utan större betydelse. Viktigare är,
att man med de gifna filosofiska hypoteserna som
utgångspunkter går in på de olika specialforskningarnes områden.
De skilda specialvetenskaperna tränga allt djupare och
djupare in på sina problem. Matematiken sysselsätter sig
redan nu med förkärlek med de gåtor, som ännu i dag
stå olösta, och som våra vetenskapsmän ha kunnat bevisa,
att det är ofruktbart att grubbla öfver, såsom vinkelns
tredelning på geometrisk väg, cirkelns kvadratur etc. En
matematiker vid namn Hippokrates från Chios skrifver den
första läroboken i matematik och inför sättet att beteckna
tal med bokstäfver i stället för siffror. Astronomin,
geografin, naturvetenskapens i inskränkt mening skilda
discipliner, den medicinska vetenskapen — alla gå med stora
steg framåt. Bland medicinens stormän må särskildt
nämnas Alkmaion, den första kirurgen och den som först
uttalat satsen om hjärnan som tänkandets organ och om
nerverna som förmedlare af sinnesintrycken mellan hjärnan
och sinnesorganen, samt en annan och mera bekant,
Hippokrates, han, som räknas som läkekonstens store »fader»
och som på äkta grekiskt vis karaktäriserade sin
vetenskap som konsten att återgifva den af sjukdomar vanställda
människokroppen dess skönhet. Hippokrates har bl. a.
talat om ett luftartadt stoff, rörande sig i människans ådror,
såsom lifvets bärande ämne, i hvilket antagande man kan
söka den första aningen om syret.
Historieforskningen får sin Herodotos och sin
Thukydides, hvilken senare för in den psykologiska
motiveringen i sin vetenskap; och den nationella känslan, stärkt
genom den stora segern öfver perserna, såväl som det
politiska intresset och meningsutbytet näres och utvecklas.
Det är Hellas stoltaste tid och, andligen taladt, dess
»upplysningsperiod». Folket behärskades af en
osläck-lig kunskapstörst, alla ville bli delaktiga af bildningens
vunna frukter. Och för att tillmötesgå detta behof upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
