- Project Runeberg -  Världsförklaringar och lifsåskådningar. Öfversikt af de filosofiska idéernas utvecklingshistoria /
28

(1910) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undervisa folket i statskonst och därmed också i konsten att
hålla tal, speciellt politiska tal. Här få vi fram den andra
betydelsen af ordet sofist, en aflönad lärare i retorik eller
talkonst.

Men för öfrigt sysslade sofisterna med att
popularisera vetenskapen inför sina åhörare. De gjorde sina
föredrag populära, d. v. s. de lagade framför allt, att den
stora massan, till hvilken de talade, kunde fatta, hvad de
sade, och följa föredragets gång. Men detta förutsatte
också en viss kännedom om åhörarne, och så började
sofisterna syssla med den vetenskap, som kallas
antropologi, läran om människan, eller än mer psykologi, läran
om den mänskliga själen och dess lifsyttringar. Man
gjorde studier öfver det mänskliga språket, samlade
liktydiga och likljudande ord, man sysslade med grammatik
och logik, särskildt den formella logiken som disputations-,
bevis- och slutledningskonst, men framför allt med
kunskapsteorin, läran om den mänskliga kunskapens ursprung,
möjligheter och gränser.

Och här är nu klaven gifven till tänkandets riktning
på människan själf, på individen, på jaget, på
personlighetsmedvetandet själft.

Men detta tog hos sofisterna själfva mycket snart en
farlig vändning. De sofistiska folktalarna började täfla sins
emellan om populariteten, och i och med denna sträfvan
glömde de eller uraktläto af fri vilja att hålla sig till vetenskapens
verkliga resultat för att i stället lägga an på endast och
allenast att behaga sina åhörare. Och så stå vi slutligen
inför den senare sofismen, den som vi vanligen mena,
då vi numera nämna ordet sofism.

En person resonerar t. ex. med en annan om en
sak, hvarom de ej äro ense. En af de båda försvarar
sin mening med ett prat, som vid ett flyktigt åhörande
och inför en okunnig publik kan låta bra men som vid
en närmare vederhäftig granskning befinnes ha sina
betänkliga luckor i tankegången eller visar sig utbjuda falska
uppgifter som fakta. På detta sätt betyder för oss en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:47:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bklifs/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free