- Project Runeberg -  Världsförklaringar och lifsåskådningar. Öfversikt af de filosofiska idéernas utvecklingshistoria /
42

(1910) [MARC] Author: Knut Barr
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dygden gör själen sund, stark och harmonisk, och denna
dygd måste vara för människan något medvetet. Den som
nämligen tiotsar en fara, därför att han ej känner henne,
är ej tapper, utan, exemplifierar Sokrates, den är tapper,
som känner farans vidd men ändå trotsar henne, därför
att han vet, hvad som verkligen är fruktansvärdt och icke
fruktansvärdt. Och vidare fortsätter han: tapper är ej den
krigare, som trotsar faran af fruktan för straff och för
vanära bland sina medborgare utan den som trotsar henne
af insikt om hvad som verkligen är fruktansvärdt,
nämligen just det orätta handlingssättet i och för sig och
insikten om handlingens eget värde, dess egen godhet och
skönhet. Det är orätt af en krigare att svika sitt
fädernesland i farans stund, det må sedan medföra obehagliga
följder eller icke för honom, om han sviker. Och efter
medvetandet af denna orätt bör krigaren handla. Då får
han samvetsfriden och vinner säkrast lyckan.

Dygden, framhåller Sokrates, kräfver själfbehärskning,
de egna begärens underordnande under ändamål, som stå
högre än vi själfva. Dygden kräfver sålunda laglydnad i
förhållande till samhället.

Hvad angår de rent religiösa frågorna, kallar han
gudomen en rättvis försyn, som ej kan afundas de dödliga
deras goda, såsom ofta de grekiska gudamyterna
framställde saken, utan som tvärtom vill alla godt.

Han antog också i strid mot det officiellt härskande
mångguderiet, att det fanns endast ett högsta väsende,
hvilket uppenbarade sin vilja för oss i vårt eget inre säkrare
än genom orakel och järtecken. Men han uppträdde aldrig
fientligt mot statens religion och iakttog städse dess yttre
former.

I dessa hans religiösa läror funno emellertid hans
vedersakare utgångspunkten för sina angrepp. Dessa
vedersakare synas från början ha behärskats af uteslutande låga,
personliga motiv. Ett faktum är, att Sokrates, då han nått
70 års ålder, anklagades och ställdes inför rätta, därför att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:47:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bklifs/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free