Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sorg, alla sedliga lagar, all civilisation, religion, familj
och fädernesland.
Ju mindre man önskar och behöfver, ju lyckligare är
man. Naturtillståndet är bäst. Alla af civilisationen
formulerade regler äro onaturliga och antingen öfverflödiga
eller fördärfliga. Människan skall vara oafhängig af allt
och på sin höjd följa endast de drifter, naturen lagt ned
hos henne.
Cynikernas kosmopolitism, af hvilken Diogenes
särskildt berömde sig, har ingenting gemensamt med t. ex.
våra dagars ideella mellanfolkliga sträfvanden utan var
endast en opposition mot hvarje boja på individen, och
beträffande familjen och förhållandet könen emellan förhöll
sig saken på samma sätt; det gällde framför allt att icke
tåla några band, och med Diogenes som lärofader
predikade skolan kvinnogemenskap, af hvilken också måste följa,
att alla gemensamt skulle sörja för barnen.
Det är sådana den cyniska skolans extrema läror, som
gjort cynikerna allmännast bekanta för eftervärlden och
som vi tänka på, då vi bruka orden cyniker, cynisk,
cynism. Men det bör också erkännas, att skolan ägde
representanter af en mera sympatisk läggning än Diogenes.
Denne själf synes dessutom tillerkänna åtminstone den
andliga bildningen något värde, för så vidt den leder till »dygd».
Antistenes förklarar arbetet som ett godt och går därmed
modigt i strid mot den tyvärr alltför vanliga grekiska
uppfattningen om arbetet som värdigt endast slafvarna, och en
viss Krates från Thebe omfattar skolans idéer med en naiv
idealitet, som åtminstone Diogenes ej kan berömma sig af.
Det berättas, att Krates skänkte bort hela sin förmögenhet
för att på allvar kunna inmönstra sig i de »filosofiska
tig-garnes» krets och att äfven hans i rika och förnäma
förhållanden uppfostrade hustru följde med honom in i det
frivilliga proletariatet. Han har här en gengångare i våra
dagars Tolstoy.
På grund af skolans nämda likgiltighet för det
teoretiska har den föga odlat det området. Cynikerna stodo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
