Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en af akademiens främsta lärarkrafter. Han var också en
tid lärare åt kung Filips af Macedonien världsberömde son,
Alexander. Sedan denne dngit ut till Asien på sitt stora
eröfrartåg, grundade Aristoteles i Atén sin egen skola, som
snart öfverträffade den platonska akademien, hvilken också
efter mästarens död urartat. Aristoteles’ akademi, hvars
plats var gymnasiet Lyceum, kallades efter dess
löfträds-alléer för den peripatetiska.
Från 335 till 323 verkade
Aristoteles här. Sistnämnda
år lämnade han Atén af
politiska skäl — det berättas
till och med, att han kunde
frukta att få gå till mötes
samma öde som Sokrates,
en uppgift, som dock
troligen icke har faktisk grund
för sig — och året därpå
ändade en magsjukdom
hans lif.
Detta lif omfattar en
fabelaktig andlig
verksamhet. Tack vare Aristoteles
ha vi erhållit en tillförlitlig
sammanfattning af hela den
grekiska antikens vetande.
Aristoteles intresserar sig
för alla vetandets grenar
och har också själfständigt bearbetat nästan alla. Han hade
en sällspord förmåga att organisera det föreliggande
kunskapsstoffet och utarbeta de bästa metoderna för sig själf
och sina lärjungar att utveckla och föröka detsamma. Han
täflar framgångsrikt med Demokritos som antikens största
polyhistor, han är den oförliknelige systematikern, och han
är i jämförelse med Sokrates och Plato det mera teoretiskt
anlagda geniet.
Hvad som bevarats af Aristoteles’ utomordentligt om-
(F. H. isO 5
Aristoteles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
