Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»vår stora och mäktiga moder natur», hela dess oändliga
rikedom af individuella olikheter. Och vi måste söka
förstå oss själfva, jag ser naturen endast så som den
framträder för mig och min natur, »jag är själf ämnet för denna
bok», som han skritver i företalet till sina »Essayer».
Slutligen har på den egentliga filosofiens och speciellt
logikens område lord Baco af Verulam (f 1626), samme
man, som man på ohållbara grunder velat tillskrifva
författarskapet till Shaksperes
dramer, framhållit, att
man skall lämna de
ofruktbara spekulationerna och
begagna den induktiva
metoden, erfarenhetens
hjälp genom iakttagelser
och experiment, vid all
vetenskaplig forskning.
För att komma in i
naturens rike »måste man
blifva såsom ett barn»,
en oskrifven tafla måste
man vara för att kunna
uppfatta naturen rätt och
utan alla förutfattade
fördomar. »Allt filosoferande,
som inte stöder sig på
erfarenheten, är ett
fantiserande och leder till
ingenting». Detta hindrar emellertid icke, menar Baco, att
man skall fasthålla vid kyrkans lära. »Credo quia absurdum»
har han formulerat på sitt sätt som så: ju absurdare en
gudomlig hemlighet är, ju större ära bevisa vi den genom
att tro på den.
Åter riktas tänkandet på den omgifvande världen, men
också på personligheten själf, åter tar man itu på allvar
med att söka föra de teoretiska problemen framåt, men
man glömmer icke de praktiska.
Baco (Bacon) af Verulam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
