Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tens lag och förklarade, att en kropp icke utan yttre
orsaker kan öfvergå från hvila till rörelse eller tvärtom. Han
hänförde vidare ett tings kvalitativa egenskaper till de
kvantitativa — detta är den s. k. mekaniska natmförklaringen —
och han utvecklade Bacos ofvannämnda vetenskapliga
metod genom att fordra en växelverkan mellan erfarenhetens
iakttagelser och tänkandets beräkningar. Induktionen kan
icke undersöka alla möjliga föremål och tillfällen, den får
inskränka sig till några få, men af dessa kan förnuftet
genom deduktion dra ut konsekvenserna och utforska, om
dessa stämma med nya erfarenheter.
Då han uttalade sig för det kopernikanska systemet,
fick inkvisitionen fatt äfven i honom och fordrade, att han
skulle afsvärja den kätterska läran, att jorden rör sig.
Ga-lilei böjde sig för öfvermakten, men det berättas, att han
tyst tillagt, sedan han afsvurit sin tro: »och ändå rör
den sig!»
Som en lärjunge till Galilei kan engelsmannen
Thomas Hobbes (1588—1679) betraktas, äfven om han på
själfständig väg kom fram till sina slutsatser, innan han i
Italien gjort Galileis bekantskap. Hobbes betonade, att allt
i naturen rörde sig och förändrades och att just denna
rörelse var den nödvändiga förutsättningen för att vi skola
kunna uppfatta något af världen. Ett tings egenskaper,
sådana som färg, ljud, lukt, smak etc. finnas till endast i
vår subjektiva uppfattning. Detta bevisas bl. a. af att våra
sinnen ofta bedraga oss: vi se t. ex. bilder af ting, där
dessa faktiskt icke äro, såsom i spegeln eller i vattnet, i
drömmen och i fantasien, vi se dubbelt ibland, och vid
yttre våld på vår synnerv kunna vi se ljus, där intet ljus
finns etc.
All förändring är rörelse, och rörelsen är upphof till
allt som sker. Ingen verkan utan orsak, hvad som kan
sätta ett ting i rörelse, måste själf befinna sig i rörelse.
Allt är rörelse. En rörelse måste ha en kroppslig
förutsättning. Allting är alltså kroppsligt, och materien hvarken
uppstår eller förgås. Till och med vår själ, vårt förnim-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>