Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kausaliteten, som världsutvecklingens grundmekanism.
Stöten framåt skall nu som under antiken ges af tviflet på de
utpekade sanningskällorna, och liksom Sokrates gick ut från
sofismen och kom fram till sin norm för sanning och rätt,
går nu René Descartes ut från tvifvel på allt för att
slutligen söka slå fast filosofiens första verkliga axiom, dess
första »med matematisk visshet» uttalade och bevisade
sanning. René Descartes får samma betydelse för den nyare
tidens filosofi som Sokrates och Plato för den antika. Medan
vi senare tiders barn finna dammet ha lägrat sig öfver så
många filosofemer eller å andra sidan finna en del med
stor apparat uttalade satser själfklara och lättfattliga, gå vi
hand i hand med Sokrates och Descartes och grubbla på
samma gåtor som de, tagande med tacksamhet emot
deras-anvisningar om vägen framåt
René Descartes — den ofta sedda latinska
namnformen Renatus Cartesius har filosofen själf aldrig användt —
föddes 1596 som yngre son till en fransk adelsman. Han
fick en mycket sorgfällig uppfostran, främst i den
nyupp-rättade jesuitskolan i La Fléehe. Här blef han snart
uppmärksammad som en ovanligt begåfvad lärjunge, men han
var icke så litet besvärlig för sina lärare, särskildt dem i
filosofi, ty han var mycket frågvis och höll envist på egna.
meningar.
Descartes lämnade skolan vid 16 års ålder och
förklarar då, att undervisningen icke tillfredsställt honom. Han
erkänner dock villigt, att han lärt sig många nyttiga sakery
och särskilt har han tilltalats af matematiken och dess fasta
grundsatser, men för öfrigt, och speciellt i filosofin, har
han funnit så många olika meningar uttalade om hvarje
fråga, att han inte kunde hålla någon för sann.
Ekonomiskt oberoende som han är, fattar han det beslutet att ge
alla bokliga studier på båten och ägna sig åt studiet af
lifvet själft och af naturens stora bok, men framför allt af
sitt eget inre. Ett yrke borde han ju dock ha, och enligt,
sin fars önskan ämnar han bli soldat, detta dock tydligen
för att få se sig omkring i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
