Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
narren», räknas som grundläggare af den moderna
utilitarismen, nyttans moral, och har påverkat äfven svensk
liberalism under början af 1800-talet.
XVI.
På fransk botten blef den engelska empirismen
anledning till ensidigare sensualistiska och materialistiska
systembildningar, där namnen Condillac, sensualist, och Helvetius,
Diderot, von Holbach, i synnerhet den senare afgjord
materialist och ateist, samt Voltaire och Rousseau, mest bekanta
från litteraturhistorien, äro att nämna.
Med särskildt Diderot, som jämte d’Alembert utgaf det
första vidtomfattande franska »konversationslexikonet», äro
vi inne på filosofiens stora »upplysningsperiod» under nyare
tid. Alla de stora filosofiska systemerna hade hittills utöfvat
sitt inflytande på en jämförelsevis trång krets. Men i midten
af adertonde århundradet gjorde sig en sträfvan gällande
att göra filosofernas tankar till allmän egendom. Det var
dock egentligen till en början Lockes erfarenhetsfilosofi,
som blef den nya riktningens grundidé, såsom nyss visats
beträffande Frankrike. Voltaire kämpade med
utgångspunkt från Lockes empirism och från den store Newtons
påvisande af lagbundenheten i naturen ifrigt mot det
borgerliga samhällets hittills rådande idéer, särskildt de religiösa.
Han höll den religion för bäst, som innehöll så mycket
moral men så litet dogmer som möjligt. Obildadt folk
må ju fortsätta att gå i mässan, men de bildade ha nog
af »en naturlig religion». ROUSSEAU stod på samma
ståndpunkt med undantag af att han häfdade känslans rätt på
det religiösa området i stället för som Voltaire förnuftet.
Och däraf härrörde fäjden mellan Voltaire och Rousseau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
