Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1866) står i synnerhet i sin etik Kant nära. Hans
teoretiska filosofi är en personlighetsidealism eller spiritualism,
som har be ringspunkter med särskildt Plato och Leibniz.
Allt verkligt är andligt, personligt. Boströms filosofi vore
otvifvelaktigt värd ett utförligt kapitel för sig men förbigås
här såsom i sin helhet tillgänglig på svenska, både i
original och kommentarier.
Ytterligare några tyska filosofer äro nu att nämna
som tillhörande den idealistiska grundåskådningen, äfven
om dessa stå betydligt närmare den empiriska och kritiska
uppfattningen än de tre föregående. Schleiermacher,
Scho-penhauer och Hartmann kunna sägas förmedla mellan den
spekulativa idealismen och den realistiska riktning, som
hvars representanter stå Herbart och Lotze.
Schleiermacher (1768—1834) står kunskapsteoretiskt
ungefär på Kants ståndpunkt. Han har i synnerhet
betydelse för religionsfilosofin. Han var professor i teologi
i Berlin. Religionens psykologiska grundval är, säger han,
en omedelbar känsla, genom hvilken vi känna hela vår
personlighet höra samman med och stå i beroende af det
oändliga sammanhanget och Gud. Schleiermacher gör
allvar af satsen, att religionen är icke lära men lif. I nära
förbindelse med hans framhäfvande af känslans värde står
hans uppfattning af individualitetens betydelse inom etiken.
Arthur Schopenhauer var född 1788 i Danzig som
son af en förmögen köpman — hans mor var författarinnan
Johanna Schopenhauer —, ägnade sig först åt faderns yrke
men följde efter faderns död sin benägenhet för filosofiska
studier. Han blef docent i Berlin 1820 men lyckades icke
vinna gehör från katedern, hvarför han drog sig tillbaka
till privatlifvet. Han dog af en lungsjukdom 1860 i
Frankfurt am Main.
Äfven Schopenhauer står i kunskapsteoretiskt afseende
i hufvudsak på Kants ståndpunkt, och han protesterar mot
att romantikens filosofi med Fichte, Schelling och Hegel
skulle vara Kants värdige arftagare. För Schopenhauer
som för Kant är världen min föreställning, och Kant måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
