Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuftet själft och dess giltighet måste förutsättas. Förnuftet
måste anse, att tingen äro af andlig natur liksom Leibniz’
nomader. Alla ting stå i nödvändig växelverkan med
hvarandra, och denna växelverkan vore omöjlig, om tingen
voro själfständiga »realia».
Lotze förbinder Leibniz’ monadologi med Spinozas
substanslära, men världssjälen, Gud, är immanent och
trasscen-dent på samma gång — på hvad sätt, det kan, menar
Lotze, ingen filosofi besvara.
Professor Fechner i Leipzig (1801 —1887) ville
liksom Lotze hålla fast vid romantikens idealism och visa,
att en idealistisk världsåskådning icke på någon punkt
be-höfde strida mot naturlagar och naturvetenskapliga fakta.
I motsats mot Lotzes descarteskt färgade dualism, som dock
sammansmälter till enhet genom antagandet att alla
tillvarons element i grunden äro af psykisk natur, häfdar
Fechner skarpt den spinozistiska identitetshypotesens berättigande.
Liksom den mänskliga organismen äro djur och växter, ja,
himlakropparna besjälade väsen; »hur skulle jorden kunna
alstra lif», frågar Fechner, »om den själf vore död?»
Blomman, som doftar och prunkar på ängen, förnimmer sin
egen doft och sin egen skönhet, om den också reflekterar
lika litet som dibarnet; Gud bor i allt. Som själen
förhåller sig till kroppen, så förhåller sig Gud till världen.
Och liksom Gud och världen icke stå i
motsatsförhållande till hvarandra, så är det häller ingen oöfverstiglig
klyfta, som skiljer detta lifvet från det kommande.
Liksom åskådningen förbereder minnet och i detta lefver kvar,
går jordelifvet öfver i det kommande lifvet, hvilket bildar
en fortsättning och en högre utveckling af tillvaron på
jorden. Det onda i världen är nödvändigt, ty det utgör
sporren, som drifver oss framåt ; utan det onda intet arbete
och intet framåtskridande.
Af särskild betydelse är, att Fechner bör räknas som
den experimentella psykologins grundläggare. Hans
»Psy-kofysik» vill vara en exakt vetenskap om förbindelsen
mellan själ och kropp, och han har gjort många intres-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
