Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han å andra sidan, »den ligger i hennes högsta exemplar
— — ty först det, att sådana exemplar då och då
uppstå, rättfärdigar de andras tillvaro.»
»Kunnen I icke bli stora undantag, så försöken
åtminstone att vara små sådana, bevaren på jorden den
heliga elden, ur hvilken en genius kan uppstiga, bevaren
längtan efter honom — — därmed tagen I del i
öfver-människan. — — Icke Edra synder — Er förnöjsamhet
skriar mot himmelen.» — — »En gång talade man om
Gud, då man blickade ut öfver fjärran haf; nu lär jag Er
säga: öfvermänniska. Gud är en förmodan; men jag vill,
att Edra antaganden icke skola räcka längre än Er
skapande vilja. Kunnen I skapa en Gud? — Så talen då icke
om några gudar I Men öfvermänniskan kunnen I skapa.
Kanske icke 1 själfva, mina bröder, men till
öfvermänni-skans fäder och förfäder kunnen I omskapa Eder, och
detta är Eder bästa skapelse.»
XX.
Af det nittonde århundradets franska filosofer har
Auguste Comte (1798 —1857) utöfvat det största
inflytandet. Genom sitt förnämsta arbete »Kurs i den positiva
filosofin» har han blifvit grundläggare af den filosofiska
riktning, som kallas positivismen och som uppstod ungefär
samtidigt som romantiken och liksom denna — fast från
helt andra synpunkter — opponerade mot det adertonde
århundradets »upplysning» såväl som mot dess kritiska och
revolutionära idéer.
Ett verkligt positivt, d. v. s. faktiskt, vetande kunna
vi, säger Comte och positivismen, icke ha om annat än om
erfarenhetens fakta, om fenomenen. Problem sådana som
om tillvarons innersta väsen, om alltings yttersta grund eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
