Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål kan filosofin lika litet som andra vetenskaper lösa.
Filosofins uppgift blir i stället att påvisa kunskapens
utveckling, att klassificera och systematisera de speciella
vetenskaperna samt att syssla med etik och sociologi- eller
sam-hällslära.
Comte ordnar vetenskaperna efter följande sex
huf-vuddiscipliner: matematiken med aritmetik, geometri och
mekanik, vidare astronomi, fysik, kemi, biologi och
slutligen sociologi. De i denna rad senare och sist nämda
vetenskaperna förutsätta alltid den eller de föregående som
grundval, skalan går från det enkla, allmänna och abstrakta
till det sammansatta, speciella och konkreta. Psykologin
är för Comte ingen speciell vetenskap; dess problem höra
dels till biologin, dels — liksom också etiken — till
sociologin.
Mänsklighetens kännedom om världen genomlöper tre
hufvudstadier. Först ha vi det mytologiska eller teologiska
stadiet, då man ser personliga väsen, gudar och dämoner
som orsaker till hvad som sker. Därefter kommer, i och
med det att erfarenheten blir rikare och lär sig inse
naturföreteelsernas lagbundenhet, det andra stadiet, som Comte
kallar det metafysiska, där man låter oafiåtligt och
oföränderligt verkande krafter, abstrakta idéer, t. ex. substans,
orsak, ändamål, inträda i gudarnas och dämonernas ställe.
Och slutligen ha vi det positiva stadiet, i hvilket vi nu
befinna oss, men som inleddes redan af grekerna och
definitivt grundlädes af Galilei, Baco och Descartes; dess fulla
förverkligande ha vi ännu icke sett.
På detta tredje stadium inse vi, att vi måste inskränka
oss till att lära af erfarenheten, till att skaffa oss uttalande
om tingens inbördes förhållanden men icke om deras
relation till krafter och personliga väsen, som icke själfva
framträda som empiriskt gifna. Den positivistiska filosofin
vill förklara människan med världen som utgångspunkt,
icke tvärtom, som den teleologiska och metafysiska filosofin
ville; våra begrepp om ett personligt väsen kunna vi ju
icke hämta annat än från oss själfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
