Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett tioårsminne av redaktör J. Törnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARUUTBYTE
Men arbete kan icke anskaffa» och om det skulle vara
möjligt att sysselsätta någon större del av de sysslolösa,
så måste det ske på bekostnad av levnadsstandardens
höjd, såvida icke handelsutbytet åter kommer i gång.
Det råder ett intimt samband mellan den fria handeln
och tillgången på arbete. Sedan jämviktsläge en gång
uppnåtts, låter det sig icke ostraffat rubbas genom
godtyckliga ingripanden. Det gäller säkerligen också i
viss utsträckning även om man vill upphäva förefintliga
inskränkningar idet fria bytet, men det finns då utsikter
till att näringslivet så småningom skall söka den inrikt*
ning, som ger det största utbytet, medan däremot nya
hinder tvinga in på banor, som äro mindre givande.
Skall man då släppa utvecklingen vind för våg att
reda sig själv, styrd av ett oändligt antal av varandra
oberoende viljor utan kännedom och överblick över
helheten. Det är en annan historia för att tala med
Kipling. Nog kan det ges villkor och förutsättningar, under
vilka ingripanden äro och bli nödvändiga, men de böra
då ske under iakttagande av det helas bästa och vara av
den natur, att de främja i stället för stjälpa förbindel- *
serna mellan folken.
Att finna den bästa vägen är säkerligen icke lätt. Det
kräves planering och möjligheter att överblicka läget och
utvecklingen. Antagligen blir Ingen annan väg öppen,
än att samhället måste ingripa genom ett mer eller
mindre vidsträckt monopol på utrikeshandeln.
Perspektivet verkar säkert avskräckande på många, men de
böra då ha i minne vilka de andra möjlighetema äro. Så
mycket synes säkert, att nya förhållanden kräva nya
former både i fråga om penningväsende, handel och
kanske också produktion.
202
Ett
tioårsminne.
Av
redaktör
J. Törnfel».
Tiden rider fort. Den 27
sistlidne augusti hade den redan
hunnit 8,650 dagsresor från
den livfulla, kampfulla,
förhoppningsfulla dag med
samma dato 1922, då Sveriges folk för första gången gav
tillkänna sin ståndpunkt i en lagstiftningsfråga genom
en officiell folkomröstning.
Den lagstiftningsfråga det då gällde var ett "förslag
till lag om alkoholvaror m. m.", framlagt år 1920 av en
kungl, kommitté och innebärande intet mindre än
rus-drycksförbud.
En liten historik.
Då det ansetts lämpligt att med anledning av den
nyss passerade tioårsdagen ägna denna historiska
tilldragelse några rader i Nykterhetsfolkets kalender,
skola vi först kasta en återblick några årtionden längre
tillbaka, för att i hast skissera den bakgrund, mot
vilken de senare årens händelser måste ses.
I början av 1800-talet var brännvinshanteringen —
både tillverkning och försäljning — i det närmaste fri.
Husbehovsbränningen florerade. 1829 voro 178,124
brännvinspannor registrerade och i bruk.
Brännvinakonsumtionen beräknades uppgå till 46 liter per år och
inbyggare. — På 1880-talet börjar den Wieselgrenska
nykterhetsrörelsen sitt storslagna härnadståg mot det
oerhörda superiet, och lyckas till 1855 nedpressa
konsumtionen till 22 liter per år och inbyggare. Nämnda
år antogs en ny brännvinstillverkningsförordning, som
monopoliserade stordriften och gjorde
husbehovsbrän-ningen olaglig. 1859 hade konsumtionen sjunkit till 11
liter per inbyggare. — Hösten 1879 bildades den första
svenska godtemplarlogen av en hemvändande svensk-
20J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
