Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografiska uppgifter. Befolkningsförhållanden. Näringsliv m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d
WM
■■
FÖRSÄKRINGSVÄSENDET
för en föreläsning 30 kronor (för föreläsning i föreläsarens hemort
dock endast 25 kronor);
för två föreläsningar under en och samma dag 55 kronor (resp. i
hemorten 45 kronor);
för varje följande föreläsning under en och samma dag 20 kronor
(resp. i hemorten 15 kronor).
Med "hemort" avses hår plats, som icke påkallar föreläsarens
bortovaro under mera Sn högst 6 timmar.
Föreläsningar å dagar i omedelbar följd efter varandra eller under
en och samma resa betraktas som hållna "under en och samma dag".
Vid resa med automobil skall nödvändigheten härav styrkas och,
såvitt ej egen bil använts, kvitto av ägare eller förare insändas.
Traktamentsersättning’ utgår med beloppet för "havda kostnader",
dock’högst med 10 kr. för dag och 6 kr. för natt. Bortovaro under
mera än 1 timme men högst 6 timmar räknas som halv dag. Då
sovvagn användes, utgår ej nattraktamente.
Statsbidraget utgår med hela arvodet och för resekostnaderna med
högst det belopp, som överskjuter 30 kronor.
I vissa fall utgår fortfarande statsbidrag med belopp, som svarar
mot hela kostnaden för arvoden, rese- och traktamentsersättning. Rit
höra au — utom tidigare medgivna kategorier av föreläsningar —
även föreläsningar, som avse motarbetande av den olagliga
alkoholhanteringen.
Statsbidraget utbetalas numera direkt till föreläsaren.
Vid ansökan om statsbidragets utbetalande bör specifikation lämnas
å föreläsningsorter, tider, ämnen, resesätt och biljettpriser samt havda
kostnader för traktamente, ävenså åhörareantal.
Vid planerandet av föreläsning böra de i föreläsningskatalogen
intagna bestämmelserna noga genomläsas. Vid bestämmandet av
klockslag bör hånsyn tagas till tågtider m. m. samt till tiden för allmän
högmässogudstjänst, under vilken föreläsningar icke böra anordnas.
Till dess nya blanketter hinna utarbetas och fastställas, få de gamla
användas; dock givetvis med de ändringar och tillägg, som betingas
av de nya föreskrifterna.
Försäkringsväsendet.
Vid 19x1 års slut funnos i de svenska livförsäkringsbolagen omkring
2 miljoner livförsäkringar (direkt tecknade) med en sammanlagd
försäkringssumma av nära 4,300 miljoner kronor. Av detta belopp hade
under år 1-931 anskaffats nära 380 milj, kr., medan avgångna ur
försäkringsbeståndet endast omfattat omkr. 230 milj. kr. Det svenska
livförsäkrings väsendet befinner sig sålunda alltjämt, trots den
ekonomiska kriaen, i kraftig tillväxt. — Den totala premieinkomsten
under år 1931 var över 152 milj. kr. och utbetalningarna för
försäkringsfall (dödsfall eller uppnådd kapitalutbetalningsålder) över 64
milj. kr. Över =4 milj. kr. avsattes till premieåterbäring och vinst åt
försäkrings tagarna. Livförsäkringsbolagens uppsamlade kapital var
c:a 1,510 milj. kr., av vilket belopp dock 20g milj, kr. utlämnats till
försäkringstagarna i form av förskott mot säkerhet i försäkringsbrev.
För övriga branscher föreligger icke ännu (okt. 1932) fullständig
statistik för senare tid än år 1930. De svenska brand
försäkringsbolagens sammanlagda premieinkomst (för direktförsäkring) var detta
år över 66 milj. kr,, varav i a. k. sockenbolag 1,4 milj. kr. och i
läns-och häradsbolag nära 11 milj. kr.; 13 milj. kr. härrörde från vissa
aktiebolags verksamhet i utlandet (huvudsakligen U. S. A.).
Skadeersättningarna uppgingo till c:a 39 milj. kr.
Bland övriga branscher märkas olycksfallsförsäkring med en
premieinkomst av över 24 milj. kr., sjöförsäkring med nära so milj. kr.
och automobil’ och trafikförsäkring med Över 21 miljoner kr,
*/4
■
■W
(De statistiska siffrorna inom parentes** fjol Arets.)
Geografiska uppgifter.
Lagt, gränser m. m. Sverige är beläget mellan 55° ao* (Smyge huk)
och 6j>° 4’ (riksröset Koltajaure) n. bredd samt io° 58* (skäret Stora
Drammen NV om Kosteröarna) och 44° 10’ (ön Kataja S om
Torneälvs mynning) ö om Greenwich. Landgränsen mot Finland är 536
km., mot Norge 1,657 km.
Sveriges kust är, om man bortser frän inskärningar, 2,500 km. lång.
Räknar man hela kuststräckan med alla skär och öar inbegripna,
erhålles en längd av 7,600 km. Landets största längd från norr till
söder är 1,574 km., största bredd 499 km.
Areal, se tabell I sid. 225.
öar, Gotland 2,960, Öland 1,345, Orust 336, Värmdö med Ingarö
och Fågelbrolandet 271, Hisingen 195, Tjörn 134, Väddö och Björkö
125, Fårö 102, Selaö 91, Gräsö 88 och Svartsjölandet 79 kvkm.
BERG. Lappland: Kebnekaise 2,123, Sarjektjåkko 2,090,
Raskasatjåkko 2,076 m. (Sulitälma endast 1,877 m.). Jämtland: Storsylen
1,762 m. (Areskutan 1,420 m.). Härjedalen: Helagsfjället 1,796 m.
Dalarna: Storvätteshogna 1,204, Molnet 1,191, Härjehogna 1,185,
Städjan 1,131 m. Värmland: B rånberget 691 m. Västergötland:
Galtåsen (ö om Ulricehamn) 362, Kinnekulle 307, Billingen 298 m.
östergötland! Stensbohöjden i Ydre 327 m. (Omberg 263 m.). Små~
land: Tomtabacken (SV om Nässjö) 377 m. (Taberg 342 m.).
Halland och Skåne: Hallandsås 226 m. Skåne: Linderödsåsen 196 m.
SJÖAR. Näst Finland är Sverige Europas vattenrikaste land. De
största sjöarna äro: Vänern 5,546, Vättern 1,899, Mälaren 1,140,
Hjälmaren 493, Storsjön i Jämtland 448, Torneträsk 317, Siljan 290,
Hornavan 262, Uddjaur 203, Bolmen 184, Storavan 170, Stora Luleträsk
168, Storuman 164, Kallsjön 155» Åsnen 153. Skagern 133 kvkm.
(Hornavan är vår djupaste sjö. Uppmätt djup 221 m.)
FLODER. De största äro: Klarälven—Göta älv 720 (därav inom
Sverige 520), Muonio—Torne älv 570, Dalälven 520, Ume älv 470,
Lule älv 450, Angermanälven 450, Ljusnan 430, Kalix alv 430,
Järp-strömmen—Indalsälven 420, Skellefte älv 410, Pite älv 370, Ljungan
350, Toftaån—Lagan 250, Ätran 230 km.
Det största vattenområdet är Vänern—Göta älv med en yta av
50,100 kvkm., därav inom landet 42,500.
Befolkningsförhållanden.
Rikets folkmängd vid 1931 års slut utgjorde 6,162,446 personer,
vilket vid jämförelse med föregående ärs siffra (6,141,571) visar en
tillväxt onder 1931 av 20,875 eller 3,40 promille. Till jämförelse
meddelas här nedan motsvarande siffror för de senaste åren:
255
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
