Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Penningväsendet och dess olösta problem. Av professor G. Westin Silverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENNINGVÄSENDET
personer, med dem, som sysslat med apelsinodlingen
någonstans långt borta i världen, med dem, som packat frukten,
med dem, som skött om transporten, med dem, som i olika
led handhaft försäljningen. Det går inte en dag till ända
utan att jag byter med hundratals, kanske tusentals
personer. Penningen reder upp alltihop. Den skarvar
ihop alla byten. Den sätter de bytande parterna i
förbindelse med varandra, över kontinenter och världshav.
Den svarar för en arbetsfördelning, som omfattar
hundratals miljoner människor. Det är faktiskt
märkvärdigare än att en amatör på kortvågsradio i Sverige kan
samtala med en kollega i Sydamerika, märkvärdigare än
att Englands kung talar i radio för miljoner lyssnare
världen runt. Och ännu en gång sagt: problemet
knäcktes redan för flera årtusenden sedan. Om det nu var i
Babylonien eller i Mindre Asien eller i Grekland eller
annorstädes — alltnog, i princip var uppfinningen gjord
redan långt före vår nuvarande tideräknings början.
Hur man skulle kunna undvara penningen eller sätta
något annat och bättre i dess ställe, är svårt att förstå.
Någon invänder, att innan uppfinningen av tändstickan
var gjord, ingen kunde fatta, att något bättre skulle
kunna sättas i stället för det gamla elddonet med stål,
flinta och fnöske. Det må så vara; låt oss i alla fall
konstatera, att när man emellanåt säger, att penningens
herravälde en gång skall vara avskaffat, så menar man
i själva verket något annat än att penningväsendets
tjänster i ett nytt och bättre samhälle skulle kunna
undvaras. Det är i ty fall den enskilda äganderätten
till jord och kapital och det enskilda förvärvsintresset,
som man sätter under debatt. Jag gissar, att min vän
från diskussionen delvis hade sina tankar riktade åt det
hållet, men vad man än må tänka om den sidan av saken,
gäller det att komma ihåg, att jord och kapital är
någonting annat än pengar. Även där man radikalt avskaffat
den enskilda äganderätten till jord och kapital, finns
penningen kvar. De i samhällelig ägo befintliga
företagen eller driftsenheterna måste använda pengar för
att reda upp sina inbördes mellanhavanden, och de
anställda få sina löner utbetalade i pengar, mot vilka de
tillbyta sig livets förnödenheter. Framtidsstaten kan inte
undvara forntidsstatens uppfinning.
Härmed skall nu inte vara sagt, att det faktiskt givna
penningväsendet är fullkomligheten självt — nej, långt
därifrån. Det kan vara lovligt att beteckna penningen
66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
