Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Konsten och folket. Av fil. lic. Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK BLOMBERG
ha museerna den största betydelse som
centralhärdar, och det bildningsarbete som utförts från vårt eget
Nationalmuseum med landsortsmuseer,
vandringsutställningar o. dyl. är ett steg i rätt riktning. Konstnärerna
å sin sida behöva en intimare kontakt med samhället
och människan.
Visserligen gör den abstrakta konsten anspråk
på att enbart med färg- och formelement,
geometriska kompositioner, arabesker, ornament kunna
tillfredsställa vår skönhetslängtan, liksom musiken
gör det utan att behöva härma naturen, och
otänkbart är det ju inte att en sådan konst kan komma att
spela en stor roll — det har funnits flera ornamentala
perioder i konstens historia, då efterbildning av naturen
och människan har varit så gott som bannlyst. Men med
tanke på den ständigt ökade betydelse som våra
synintryck, våra ögon, få vid vår orientering i verkligheten,
förefaller det osannolikt att vi skulle vilja göra oss
urarva till den konst som skildrar vårt eget liv. I
intresset för ali konst, inte bara bildkonsten, möter man
nämligen denna oemotståndliga längtan att känna igen
sig själv, sina djupaste drömmar och förhoppningar och
helst förverkligade i en skönare värld. Här är vi åter
framme vid önskedrömmen och liksom det i drömmen
ingår en god portion välkänd verklighet i fantasierna,
så måste det nog också göra det i konsten om den skall
få någon större social betydelse. Det är på denna
spänning mellan fantasi och verklighet den bygger även i
vår egen upplevelse av den. I sin fantasi vill människan
komma loss från sin egen gråa vaneexistens och på
samma gång själv bli delaktig av något högre eller
vinna den framgång, som vardagen förmenar henne.
Då hennes fantasi i allmänhet är outvecklad nöjer hon
sig med de lättillgängligaste medlen: att drömma sig
in i filmernas amerikanska lyxmiljöer eller förfalskade
exotiska paradis, dit hon ju ändå aldrig kan hoppas att
få tillträde. Det blir alltför ofta en ofruktbar flykt från
verkligheten. Konsten däremot, då den är som bäst,
skänker henne verkliga livsvärden och för henne ut i ett rikare
liv som inte behöver vara främmande för och motsatt
hennes eget. Jag har redan nämnt några sådana exempel ur
den klassiska konsten. I våra dagar kan man även spåra
ansatserna till en modern social konst som gestaltar
tidens och folkets problem och förhoppningar i en miljö
och med en form som även den är tidens. Särskilt värt
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
