Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägrödjare - Emilie Rathou. Av Matilda Widegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMILIE RATHOU)
hon även insett, att dryckenskapslasten var vårt folks
farligaste fiende och lärt sig se sammanhanget mellan
denna och den "moral" som ger mannen rättighet att
neddraga kvinnorna, särskilt den s. k. underklassens, i
namnlös olycka. När hon sökte påvisa detta, måste hon
angripa en del "konventionella nutidslögner", och hon
blev då liksom många andra framsynta reformivrare
stämplad som samhällsvådlig.
År 1884 ingick hon i Godtemplarorden. Då hon under
1880-talet började tala offentligt i nykterhets-,
kvinno-och fredsfrågor mot det blygsamma arvodet av 3 kronor
om dagen, var hon den första kvinna i vårt land, som
företog långa turnéer ute i bygderna. När hon med
ovanlig klarhet i tankegång och bevisföring vid sina
föredrag fäste uppmärksamhet på de stora orättvisor,
som då existerade, möttes hon från många håll, särskilt
i pressen, av bittert motstånd. Hon blev icke svaret
skyldig och skrev en mängd skarpa tidningsartiklar. Det
gick så långt, att man hotade henne med häktning, och
flera gånger talade hon under polisbevakning. Den
enklare befolkningen mottog henne emellertid i allmänhet
med mycken sympati. Men folkets standard var den
tiden en helt annan än nu, och mer än en gång måste
hon ligga på hyvelspån och ej sällan bodde hon i köken.
Detta var huvudsakligen fallet i det då fattiga
Norrland. I rikare landskap hade man mer att bjuda på, och
under en resa i Skåne fick hon elva dagar å rad äta fläsk
och bruna bönor, som på den tiden var kalasmat där i
trakterna.
Vid första majdemonstrationen 1891 talade fröken
Rathou på Gärdet för kvinnorösträtten. Hon var den
första kvinna, som uppträdde på denna plats, och hon
blev häftigt anfallen av högerpressen. En tidning
påstod till och med att hon svor. Anonyma brev haglade,
och hon begåvades med religiösa skrifter, som skulle
klargöra för henne "kvinnans plats i församlingen".
Men å andra sidan vann Emilie Rathou mycken
uppskattning även från religiöst håll. Hon var den första
kvinna som fått tala i en svensk statskyrka. Redan på
åttiotalet fick hon uppträda i flera Jämtlandskyrkor,
och senare har hon till och med talat i Karlstads
domkyrka.
År 1893 valdes hon till medlem av folkriksdagen såväl
för Stockholm som Västerbotten. Hon avsade sig
stockholmsmandatet till förmån för Ellen Key, som dock ty-
111
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
