Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkrörelserna - Nykterhetsrörelsen - Samarbetsorganen - Sveriges Nykterhetsvänners Landsförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYKTERHETSRÖRELSEN
Styrelsen har under året haft 12 sammanträden, varibland 2
tillsammans med delegerade för riksdagens nykterhetsgrupper.
En av de viktigaste nykterhetspolitiska frågor, som Landsförbundet
under året behandlat, är frågan om användningen av statens
rusdrycksinkomster. Efter grundliga utredningar och överläggningar
(delvis berörda i redogörelsen i föregående årgång av kalendern)
beslöt styrelsen, förstärkt med nyssnämnda delegerade, vid
sammanträde den 4 dec. 1932 uttala, "att nykterhetsfolkets politiska organ i
nuvarande läge icke böra eftersträva statens frigörelse från beroende
av rusdrycksinkomsterna men däremot slå vakt om
rusdrycksmedels-fonden och kräva den precisering av bestämmelserna om fondens
användning, som är nödvändig för att förbehålla fonden och dess
avkastning åt nykterhetsfrämjande ändamål".
Vid 1933 års riksdag beslöts i enlighet med förslag från regeringen
en fullständig nyordning på detta område. Härigenom har
"oberoende-principen" helt övergivits. Tyvärr nedskärs rusdrycksmedelsfondeti
samtidigt mycket avsevärt, nämligen från 103 till 20 milj. kr., och
den av Landsförbundet krävda preciseringen av bestämmelserna
realiserades endast mycket ofullständigt.
Liksom föregående år har Landsförbundet i överensstämmelse med
det bekanta nykterhetspolitiska uttalandet vid 1932 års
förbudskongress verkat för rusdrycksskatternas höjning. Nykterhetsfolkets
ståndpunkt i denna fråga delgavs sålunda finansministern vid en
uppvaktning i december 1932. Som bekant vidtogs också av 1933 års
riksdag en ny höjning, varigenom priset på det billigaste brännvinet,
som före 1 febr. 1932 kostade kr. 2: 65, pressats upp till kr. 4: 35.
Under våren 1933 har styrelsen däremot icke arbetat för att få
rusdrycksskatterna ytterligare höjda. Skälet härtill är framför allt,
att styrelsen varit tveksam om
lämpligheten av att gå längre i den
riktningen utan samtidigt genomförande
av någon del av det andra
huvudmedlet i förbudskongressens program,
nämligen motbokssystemets avveckling.
Styrelsen har dock när detta skrives
(aug. 1933) icke tagit ståndpunkt i
frågan.
I visst samband med detta spörsmå!
står emellertid det uppmärksammade
uttalande angående systembolagens
oktroj-villkor, som styrelsen gjorde i maj
1933- Uttalandet berör de särskilda
inskränkningar (motboksålderns
sänkning, skattestreck, nedsättning av tilldel-
/. S. Nyberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
