Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkrörelserna - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Folkbildningsarbetet
Riksteaterns publikorganisation.
Äv Gösta M. Bergman.
Då man söker orientera sig i den moderna tidens teaterliv stannar
man med respekt inför den prestation, som publiken själv utfört.
I kampen mot reklamens trumvirvlar för det lättköpta godset och
succéernas slagnummer har endast en sammanslutning av det
konstnärliga teaterintresset visat sig kunna vinna gehör och
föreningstanken har därför dykt upp inom de teaterintresserades kretsar runt
hela världen. I organiserat skick har denna del av publiken, som
önskar erhålla god scenkonst till överkomliga priser, blivit en
faktor, som teaterledningarna måst räkna med och vars krav på
konstnärlig repertoar och spelstil i viss utsträckning blivit tillgodosedda.
Publiksammanslutningarna ha i olika länder fått skiftande utseende
alltifrån på bredast möjliga basis lagda publikorganisationer, som
under intim kontakt med de folkliga organisationerna samla upp
massorna kring den goda teaterns idé, ända till de exklusiva
teaterföreningarna, där man odlar sin smak och stillar sin skönhetshunger vid
experimentella och höglitterära föreställningar inom en trängre krets.
Organisationsformerna variera, den bärande idén har sina skiftningar,
men de spridda insatserna världen runt samla sig sedda i stort till
en kulturrörelse, som kanske är det intressantaste draget i tidens
teater. Det är detta ideella intresse, som visat sig kunna sanera och
reformera teaterlivet i en tid, då de merkantila hänsynen kraftigt
dominera de stora teaterföretagens allt mer och mer invecklade
produktionsapparater. Genom dessa publikens egna initiativ har
teater-livet åtminstone på sina håll fått den säkra förankringen i ett
allvarligt menat intresse, som i alla fall krävs om man skall kunna tala
om teaterkultur i dess rätta
bemärkelse.
Organisationstanken har
trevande sökt sig fram hos oss,
men det har skett isolerat och
rent lokalt och den har aldrig
lyckats inringa teaterintresset
i vidare kretsar till en
riksomfattande organisation. I
Stockholm arbetar sedan många år
tillbaka Skådebanans
publikorganisation, som till avsevärt
reducerade priser förmedlar
biljetter till den mindre
köp-kraftiga publiken. Malmö har
också en publikorganisation,
som abonnerar på olika
program givna av Hälsingborgs
stadsteater och av Hippodrom-
M art in Lamm,
ordf. i 1933 års teaterutredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
