Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkrörelserna - Sidor ... - Möten och kongresser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTEN OCH KONGRESSER
För främjandet av befolkningens nykterhet bör man i första hand
begagna sig av upplysning som hjälpmedel. De nordiska
antiförbuds-föreningarna anse det som en av sina viktigaste uppgifter att söka
höja kultur och ansvarskänsla i fråga om alkoholbruk. De ha härvid
bl. a. också nutidens intensiva trafik för ögonen. Varje förare av ett
motorfordon bör känna det som sin oavvisliga plikt att beträffande
de alkoholhaltiga dryckerna iaktta den allra största försiktighet.
Paneuropaunionens 3: dje kongress i Basel
den i—4 okt. 1932, vilken samtidigt firades som 10-årsjubileum, besöktes
av över 600 representanter från 26 europeiska nationer.
Den paneuropeiska rörelsens ledare och kongressens president, greve
R. N. Coudenhove-Kalergi, framhöll att Europa f. n. hotas av två
faror: en social revolution och ett nytt världskrig, politiskt
representerade av kommunismen och nationalsocialismen. Han var förvissad
om att majoriteten av Europas befolkning innerst icke önskar annat
än fred, arbete och bröd. Till uppgift att söka väcka ett europeiskt
nationalmedvetande till liv bildades en europeisk akademi. Kongressen
gjorde bl. a. följande programuttalande:
Obligatorisk skiljedom och effektiva sanktioner samt
etablerandet av en europeisk militärmakt för domslutens genomförande och
för att möjliggöra en långtgående rustningsminskning.
Straffrättslig påföljd för folkhetsande verksamhet. En centraleuropeisk
sammanslutning som en etapp mot Paneuropa. En gemensam
räkne-enhet för de europeiska valutorna. En enhetligare europeisk
handelsrätt genom fullföljande av arbetet inom N. F:s ekonomiska kommitté
och internationella institutet för privaträttens förenhetligande.
Gemensamt bekämpande av arbetslösheten genom en förkortning av
arbetstiden, betalning av högsta möjliga löner och framsynt
organiserande av offentliga arbeten.
13: de S. A. T.-kongressen i Stockholm
den 5—10 aug. 1933 samlade 599 deltagare från 16 länder. S. A. T.
(= Sennacieca Asocio Tutmonda) är de nationalitetslösas
världsförbund — ett internationellt A. B. F. — med esperanto som språkligt
medel medlemmarna emellan i olika länder.
En nyhet var inrättandet av en arbetarnas folkhögskola under
kongressdagarna, varvid följande föreläsningar förekommo: Joel Sulski,
England: Brittisk arbetarerörelse och politiska arbetareorganisationer;
Paul Neergaard, Danmark: Ärftlighetsläran, dess fundamentala lagar
och dess anpassning på djur, växter och människor; Neeme Ruus,
Estland: Estnisk litteratur; Simon Aarse, Holland: Socialismen och
religionen; Gunnar Hirdman, Sverige: A. B. F. och dess verksamhet;
John Lundberg, Sverige; Kooperativ rörelse i Sverige och Kooperativa
Förbundets verksamhet; E. Lanti, Frankrike: Rabelais, en fransk
diktare och framstegsvän; samt Väinö Ahde, Finland: Den finska
lapporörelsen.
Kongressen behandlade mest inre arbetsuppgifter. Sätet för
världsorganisationen blir i fortsättningen, som tidigare, Paris, men dess
hittillsvarande ledare, E. Lanti, avböjde absolut återval. I den
resolution, som kongressen antog, uttalar man sig emot de ingrepp i den
personliga friheten, som de nya makthavarna i Tyskland genomfört,
och manar arbetarna i hela världen till kamp för demokratiens
värnande mot diktatur och personliga övergrepp.
I samband med kongressen hade anordnats en utställning av
esperanto-litteratur, korrespondens och turistreklam. Nästa kongress blir
troligen i Valencia, Spanien, i aug. 1934.
242 –- >
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
