Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS GAHN
proc. i september. Detta vad den totala försäljningen beträffar. För
utskänkningsrörelserna har återhämtningen varit än starkare. Mot en
nedgång å 32,4 proc. i februari svarade här en nedgång å allenast
10,4 proc. i juni och å 13,2 proc. i september, allt jämfört med år
1931. Jämfört med år 1932 har återhämtningen varit så stark att för
utskänkningsrörelsernas del försäljningen under andra kvartalet 1933
med 3,7 proc. och under tredje kvartalet 1933 med 5,9 proc. översteg
motsvarande försäljning år 1932.
Samtliga i det föregående anförda siffror avse
rusdrycksförsäljningen i riket i dess helhet och karakterisera således utvecklingen i stort.
Det behöver knappast betonas, att de lokala relativsiffrorna stundom
uppvisa stora avvikelser från motsvarande riksmedeltal. I största
allmänhet kan sägas, att nedgången varit större på landsbygden, och
därvid främst i områden med övervägande jordbruksbefolkning, än i
stadsbygden, främst i industriområdena. Skiljaktigheterna äro
speciellt framträdande beträffande utminuteringen av spritdrycker, vilken
exempelvis från första halvåret 1931 till samma halvår 1933 ökat i
Stockholmstrakten, om än allenast med bråkdelen av en procent, men
nedgått i Småland och öarna med hela 28 proc. Frånsett Dalarna
och Norrland, där nedgången stannat vid 20 proc., visa dock i detta
fall alla övriga landsdelar en nedgång å över 20 proc. Under tredje
kvartalet föreligger jämfört med år 1931 visserligen en nedgång i
Stockholmstrakten å 2 proc., men nedgången i övriga landsdelar har
genomgående varit mindre än under första halvåret. I fråga om
spritdrycksutskänkningen har däremot nedgången i Stockholmstrakten
varit väl så stor som i flertalet övriga landsdelar.
Trots den starka nedgången under senvintern 1933 kommer till
följd av återhämtningen och anpassningen efter de numera
förbättrade konjunkturerna spritdryckskonsumtionen år 1933 sannolikt att
närma sig, möjligen till och med att något överstiga 28 milj. liter,
eller en kvantitet, som med omkring 17 proc. understiger de senaste
årens maximisiffra av år 1931 (33,7 milj. liter).
Fylleriförseelserna de 7 första månaderna 1933.
Antalet fylleriförseelser har alltsedan år 1920, då bland annat
högkonjunkturen bringade detsamma upp i ett toppläge å nära
46,000, intet enda år överstigit 33,000 eller understigit 27,000, d. v. s.
hållit sig ganska nära ett normalläge å 30,000. Maximum för de
senaste sju åren nåddes år 1930, då antalet avdömda dylika förseelser
var 31,034, och den näst högsta siffran år 1931 med 30,102. Belyst
av det faktum att 1932 års siffra var 29,477 och av det sannolika
antagandet att 1933 års siffra ej kan förväntas komma att understiga
29,000 — och nedgången från 1930 års toppläge alltså kommer att
understiga 7 proc. — synes nykterhetstillståndet, sådant detsamma
kan avläsas i siffrorna över det beivrade fylleriet, år 1933 vara
ungefärligen detsamma som under de närmast föregående åren.
Utvecklingen under de särskilda månaderna har dock som av nedanstående
sammanställning framgår ej varit fullt ensartad:
Miånad 1930 1931 1932 1933
Januari .............. 2,505 2,224 2,239 2,469
Februari ............. 1,960 1,993 2,350 1,821
Mars ................ 2,321 2,256 2,333 2,222
April ................ 2,644 2,558 2,576 2,194
Maj ................. 2,541 2,385 2,894 2,845
Juni ................. 2,562 2,493 2,273 2,259
Juli.................. 2,204_2,067_1,643_1,855
Summa 16,737 15,976 16,308 15,665
Siffrorna för åren 1930—1932 äro definitiva, för år 1933 däremot
endast preliminära.
285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
