Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAD — LAND — FOLK
1932 193’ 1930 1929 I913
Blandsäd ............. 10,08 10,18 10,08 12,31 10,26
Ärter ................ IS.01 14,17 14,71 17,73 15,37
Bönor ............... • 14,40 13,49 14,04 17,93 13,56
Vicker ............... • 15,09 14,14 14,39 16,83 14,37
Potatis ............... 4,35 5,98 5,12 5,74 3,68
Sockerbetor........... 2,54 2,40 2,64 2,38 2,30
Foderrotfrukter ....... 1,36 1,74 1,66 1,96 1,16
Hö från odlad jord ... , 4,68 5,37 5,7i 6,53 5,02
„ „ naturlig äng . . 3,88 4,46 4,86 5,52 3,84
Halm av höstsäd ...... J.52 1,86 1,87 2,14 2,07
„ „ vårstråsäd .. 2,15 2,54 2,51 9,91 2,58
,, „ baljväxter 1,97 2,29 2,34 2,61 2,35
1932 års skörd värderas till 919,5 milj. kr., vilket belopp med 68,7
milj överstiger det beräknade värdet av 1931 års skörd.
Skördens värde för 1932 ställer sig som följer, uppdelat på olika
växtslag (1931 års siffror inom parentes): Vete 116,3 (73.7) milj. kr.;
råg 62,9 (40,7); korn 3,0 (2,8); havre 114.3 (97.4); blandsäd 58,5
(50,9); ärter 5,6 (4,6); bönor 0,4 (0,5); vicker 1,5 (1,1); potatis 92,8
(88,6); sockerbetor 39,4 (21,4); foderrotfrukter 55,3 (55,5); hö från
odlad jord 241,3 (275,5); hö från naturlig äng 24,2 (28,3); halm av
höstsäd 21,5 (20,1); halm av vårstråsäd 54,5 (63,2); halm av
baljväxter 1,1 (1,3).
Boskapsskötsel.
Det beräknas att kreatursantalet i Sverige år 1932 uppgick till
660,000 hästar, 3,121,000 nötkreatur, varav 2,043,000 kor samt
1,008,000 ungnöt och kalvar, 608,000 får och 1,512,000 svin.
Man kunde vid åsynen av bilarnas tillväxt i antal tro, att hästarnas
antal minskat avsevärt, men så är inte fallet. Åren 1913—14 stod
medeltalet hästar vid 660,000, och åren 1930—32 beräknas antalet till
respektive 653,656, 660,000.
Oxarna, som 1930 utgjorde 65,000, beräknas 1932 till 70,000, och
kossorna ha gått upp från 2,033,000 till 2,043,000, liksom kalvar och
ungnöt ökat med 46,000 exemplar.
Summan för nötkreaturen, som 1913—14 i medeltal var 3,069,129,
stod 1927 vid 2,899,130. År 1930 beräknas antalet till 3,060,000 och
1932 till 3,121,002.
Vid 1931 års representativa jordbruksräkning, omfattande Svea- och
Götaland med undantag för skogs- och fjällbygden i Kopparbergs län,
befanns det att jämfört med räkningen år 1930 inom samma område
hästarna ökat med 0,6 proc.; nötkreatur med 1,9 proc., varav kor 0,3
proc. och ungnöt och kalvar med 4,9 proc.; fåren hade minskat med
3,9 proc., under det att svinen ökat med 6,4 proc., vilket betyder att
svinstammen ökat med 92,000 djur.
Hur djuren fördela sig länsvis finns ingen tillförlitlig statistik
om sedan år 1927. Som ett kuriosum kan nämnas, att vid denna
tidpunkt befanns det att Stockholtns stad räknade följande husdjur:
4,207 hästar, ingen oxe, 14 tjurar, 1,323 kor, 36 ungnöt, 30 kalvar, 11
får och lamm, 5 getter, 115 avelssvin, 1,578 gödsvin, 4,702 höns och
203 bisamhällen.
Skogsbruk.
Enligt .den åren 1923—29 verkställda riksskogstaxeringen utgöres
231,812 kvkm, motsvarande 56,5 % av landarealen, av skogsproduktiv
mark (egentlig skogs- och hagmark). Myrmark upptar 58,366 kvkm,
därav 27 % dikningsbar sådan. Enligt fastighetstaxeringen 1928
296
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
