Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En vinternatt i Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hvad menar du? frågade Hård häftigt och reste
sig till hälften upp men sjönk genast tillbaka af mattighet.
— Jo, har du icke märkt, hur ofta hans majestät utsätter
sig för kulorna. Alltid är han främst när det gäller
att rekognoscera. Alltid den oförvägnaste. I synnerhet då
han är tillsammans med generalspersoner. Man skulle nästan
kunna tro, att han ville träffas af en kula.
— Hvad du pratar Buss. Du är så ung och dum. Du
har väl hört några illvilliga rykten... Att kungen icke
skyr kulorna är ju helt naturligt. Han tycker om att höra
dem pipa. Och så måste han föregå alla de andra i mod
och dödsförakt. Han vill visa sig som den tappraste, hvilken
föraktar kulorna, yttrade Hård.
Men tyst tänkte han för sig själf:
— Det är kanske nog icke så omöjligt, att hans majestät
önskar ett banesår. Det börjar se mörkt ut för hären.
Och ansvaret är tungt att bära. Men bäst att dessa rykten
icke spridas bland folket. De kunde alstra modlöshet och
mindre lust att uthärda försakelserna och de svidande såren.
Och det duger ej. Så länge kung Karl lefver skola de
svenske följa honom och visa sig som jordens härligaste folk
liksom de ha den härligaste kungen.
Och högt yttrade han till sin vän.
— Det är dumheter du lyssnat på. Det gäller blott
att visa sig lika modig som hans majestät.
Buss teg och såg åter ut genom springan vid lädergardinen.
— Nu börjar det dagas, ropade han.
— Nå det var bra, svarade honom Hård.
Efter en stund tilläde han:
— Hör du, Buss?
— Nå? frågade denne.
— Om jag vore så pass kry som du, skulle jag försöka
taga mig fram till staden. Kanske kan du finna någon
herrelös häst att sätta dig upp på. Och där skall du nog
själf erhålla hjälp. Åtminstone en brödbit och en dryck
vatten — kanske också litet brännvin att värma dig med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
