Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En vinternatt i Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Men du då? Skall du alldeles förfrysa här i skogen.
— Jag tänkte be dig att sedan du ätit och hvilat dig
litet, kanske du ville taga en kamrat med dig och hjälpa
mig in till något sjukhus i staden. Jag är själf för sjuk
att gå.
Buss funderade ej länge. Om han också ej fann någon
häst, ville han försöka, gående eller krypande, genom trängseln
nå fram till staden eller åtminstone skaffa hjälp åt sin
sjuke kamrat.
— Det skall jag göra, sade han och steg ur vagnen.
Det hade nu börjat dagas. Öfver granarnas toppar
syntes på östra himlahvalfvet en blek ljusning. Ännu var
det ganska mörkt i skogen men på somliga ställen, där
träden stodo mindre tätt, kunde urskiljas de närmaste föremålen.
Gustaf Buss banade sig väg genom de djupa snödrifvorna.
Då och då trampade han på en arm, ett ben, som
tillhörde en dödfrusen soldat. Han snafvade ibland och
föll. Han ref sitt ansikte på trädens grenar, men alltjämt
sträfvade han framåt.
Han hörde röster i skogen. Somliga suckade och kvedo,
andra mumlade böner. I en dunge träffade han på ett
tiotal soldater, som tätt krupna tillsammans lagt sig att sofva
i snön kring en nu utbrunnen eld. Kropparna voro höljda
i trasor, som förut varit uniformer, svenska eller ryska, en
och annan hade fårskinn, men på de flesta lyste ohyggliga
frostskador i ansikten och på händerna. Några af soldaterna
vaknade och stirrade på honom.
— Hvart tänker du taga vägen? frågade de.
— Till staden.
De skakade tviflande sina frostbitna hufvuden.
— Det är omöjligt mumlade de. Vi försökte i går
kväll, men kommo ej längre än hit. Och för öfrigt lär
där vara så fullt att plats ej finnes.
Gustaf Buss svarade ej utan gick vidare. Soldaterna
sjönko åter ned i sömn på den snöhöljda marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
