- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
113

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hvem är du, svartögda flickebarn?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och det ansågs bättre, att man hade honom i sin närhet än
på öarne. Dessutom kunde han bli nyttig vid
underhandlingarne med svenske kungen.

Hvarje kväll, då marschen för dagen var slut och man
rastade, höllo dessa tre ifriga rådplägningar om möjligheten att
kunna fly. En mängd äfventyrliga förslag framlades i
synnerhet af Lukaschka, men intet lämpade sig. Dag och natt
voro de bevakade ibland af två, ibland tre zaporoger, och
det återstod intet annat än att se tiden an och hoppas på
bättre tillfälle.

En afton, då de slagit läger i några vida skogsdungar
invid floden, hade Dmitri Andreitsch, Jeroschka och Nazarka
fått sig anförtrodt vakten af Mitja, Marjanka och Lukaschka
samt dessutom att hålla utkik på öfverrumplande fiender.

Natten var lugn med en blek månskära mellan mörka,
sakta drifvande skyar. Nedanför dem gled flodens bruna,
blänkande vatten mellan sandbankar och klippor. De höga
österländska platanerna, almarne och ekarna kastade svarta
skuggor öfver marken, där det första vårgräset började spira
upp. Längst borta skymtade bergens buktande linier och
sammansmälte nästan med den mörka himmelen.

Dmitri och Jeroschka voro ursinniga öfver att de skulle
ha vakten en sådan natt, medan deras kamrater förlustade
sig med wodkabägarne. Isynnerhet Dmitri, som var en ifrig
jägare, var mycket ond. Natten var utmärkt för jakt och
han skulle icke önskat högre än att sitta nedhukad bakom
en buske vid floden och vakta på vildsvinen eller hjortarne,
då de gingo ned för att dricka. Till slut kunde han icke
hålla sig längre.

— Det är då för löjligt att tre starka karlar ska vakta
en gammal käring, en spattig skrifvare och en ung flicka.
Det kan en man lika bra göra. Tycker du ej det, Jeroschka?

Jeroschka nickade instämmande. Äfven han längtade
bort, antingen att ströfva omkring i natten eller till sina
drickande kamrater.

— Nu kunde det vara lämpligt att gå ut på jakt. Tänk
att kunna knipa sig en fet vildgalt eller ståtlig hjort tills i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free