- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
159

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Icke ens en underofficer blottställer man så!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kungen blef otålig.

— Skaffa mig genast några kanoner, så skola vi snart
rensa stranden från packet och skjuta rymmaren en kula i
nacken, yttrade han till Lewenhaupt.

Denne tänkte bedja honom draga sig tillbaka, men
vågade ej, då han sett hur föga kungen fäst sig vid hans
förra anhållan, utan skyndade genast bort.

Kungen vek icke ett steg från stranden. Lugn, med
sitt vanliga småleende på läpparne, satt han i sadeln och
iakttog fienden samt beräknade om kanonerna skulle kunna
hinna fram, innan rymmaren hunnit öfver.

— Du skall nog få din kula, lilla ryska spion, så att
du intet har att berätta för tsaren, mumlade han mellan
tänderna, medan han gång på gång vände sig om och såg
efter Lewenhaupt.

Plötsligt syntes han rycka till, och blod sipprade ned
utefter hästbuken.

— Se så, nu har kungens häst blifvit sårad! tänkte
Kruse, som iakttagit händelsen.

Kungen själf låtsade ingenting om utan satt kvar stilla.

Men så märkte Kruse att han bleknade, leendet
försvann, att det kom ett hårdt uttryck öfver hans ansikte.

— Store Gud, skulle kungen vara sårad!

Kruse red närmare honom. Ja, verkligen! Det var icke
från hästbuken utan från kungens stöfvel, som blodet sipprade.

Kungen satte sin häst i gång och red fram och tillbaka
utefter stranden, alltjämt inom skotthåll för fiendens
eld.

— Nu vill han bli riktigt skjuten! tänkte Kruse, då
han såg honom rida så där utan att låtsas om sitt sår.

Han följde honom på kort afstånd utan att våga närma
sig och yttra någonting.

Väl en god stund red kung Karl så, blottställande sig
för kulorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free