- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
316

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Här trifs jag och här stannar jag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hatten hade han tappat och stöflarne hade han fått fulla
med vatten. Han tänkte bryta ut i en svordom, då Kruse
lugnade honom och pekade på en bro som skymtade i
dunklet.

— Hvarför tog du icke den vägen i stället, mumlade
han ironiskt.

— Kunde icke fanen se bryggan, brummade Mårten
förargad.

— Men kom nu med. Bry dig ej om smutsen och
vattnet. Här ha vi tydligen porten till trädgården. Den
står märkvärdigt nog öppen, yttrade Kruse och drog sin
vän med sig.

Mårten Ranck följde brummande efter och inom några
ögonblick hade de båda svenskarne kommit in i träd-
gården.

Nu kunde de tydligt urskilja huset. Till sin förvåning
märkte de, att detta utgjordes af ett slott. Ur flera fönster
lyste det, men inga skuggor skymtade där innanför, och
inga tjänare syntes till på gården.

Sedan de stått en stund och stirrat på de
hemlighetsfullt upplysta fönstren, togo de mod till sig och trädde
närmare. De hukade sig ned bakom några buskar och
iakttogo slottet.

— Kan du verkligen icke upptäcka en människa bakom
gardinerna i fönstren? frågade Kruse.

— Nej, icke en enda. Det är ett besynnerligt slott.
Ljusen brinna i kronorna, fönstren äro upplysta som till
en fest, men ingen människa synes till.

— Ja, det är verkligen märkvärdigt. Slottet tycks vara
fullkomligt öde. Emellertid måste vi smyga oss närmare
för att riktigt undersöka förhållandet.

De två svenskarne gingo ända fram till trappan.
Nedanför denna stodo några vagnar, hvari funnos kläder,
husgeråd, vapen kastade om hvarandra. Porten var öppen och
innanför densamma skymtade en upplyst vestibul.

— Det må bära eller brista. Det månde vara kung
Augusts eller Stanislaus vänner, som bebo detta slott, jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free