- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
375

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Det var den värste trashank, jag sett!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Men huru han I ensamma kunnat taga er fram
den långa vägen? Skogarna vimla ju af fiender, yttrade
han.

Kruse omtalade sina äfventyr, berättade att han fått
hundrafemtio man af kungen som betäckning, men att
dessa blifvit spridda, tillfångatagna eller nedgjorda. Det
enda han kunde hoppas var att några af de öfverlefvande
skulle hitta vägen till lägret och åter förena sig med honom.

Åt Kruses första sammanträffande med de tretusen
polackarne och det spratt, han spelade dem, skrattade
generalen hjärtligt och svor på att det var den präktigaste bragd
han hört på länge; men då Kruse kom till öfverfallet i
skogen, mulnade hans drag.

— Hm! Hm! brummade han och strök sig om skägget.
Detta månde hans majestät föga tycka om. För tusan!
Ett helt kompani raska karlar rakt åt fanders. Inte så
mycket som en fluga kvar. Jag får väl ge löjtnanten några
stycken af mina med sig på hemfärden, så att han icke
kommer alldeles renskrapad till hans majestät.

— Jag tackar. Men jag skulle dock vilja dröja i
lägret några dagar för att invänta dem af mitt folk, som
möjligtvis hitta hit, ifall generalen tillåter och depescherna till
hans majestät icke brådska allt för mycket, svarade Kruse.

— Åhnej. Stanna han en vecka om han vill. Hans
majestät får tids nog olycksprofetiorna från rådet. Han
lär icke kunna göra mycket åt dem i alla fall.

Och Kruse och Mårten Ranck stannade. En hel vecka
dröjde de kvar i lägret, hälsande på gamla kamrater och
skaffande sig nya. Flere af dem hade nyligen kommit
från Sverige till Krassaus här, och af dessa fingo de
underrättelser från hembygden. Men att det verkligen var så
illa ställdt i landet, att kriget kräft så svåra offer, det ville
de till en början knappast tro. Men af hvarenda en, som
de frågade, fingo de samma uppgifter. Hungersnöd rådde,
skatterna voro förfärligt höjda, allting var orimligt dyrt,
folk fattades, gubbar och barn och kvinnfolk skötte
landtbruket, och af dem, som funnos kvar, tog pesten många,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free