Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Du fege och gnidige turk!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Hvad är det du vill? frågade tsaren dystert.
Katarina utvecklade sitt förslag att söka muta
storviziren för att erhålla en billig fred och fritt aftåg.
— Dumheter! utbrast tsaren. Icke kan du väl tänka dig
att han skulle gå in på något sådant nu, då han har oss
fullkomligt i sitt våld. Han vore väl då den störste narr
på jorden, ännu större än jag, då jag tågade hit. Nej,
det återstår ingenting annat än att foga oss i vårt öde.
— Låt oss dock försöka, bad Katarina.
— Hvad tjänar det till! Föröfrigt ha vi ej tillräckligt
med pengar.
— Något finnes väl, och för öfrigt har jag ju mina
juveler och smycken, som äro värda ganska mycket. Och
dessutom är jag säker på att hvarje officer med glädje skall
bidraga med så mycket han kan.
Katarina fortfor att bönfallande söka öfvertala tsaren.
Till slut gaf han efter och tillät att underhandlingar om
saken öppnades med viziren. Han lät uppsätta ett bref,
fullt af ödmjukt smicker, där han bönföll »sin ädelmodige,
storsinnade fiende om stillestånd och fritt aftåg, mot att
han förband sig att till turkarne återlämna Azov, befria
kosackerna, utrymma Polen och nedrifva fästningsverken
vid gränsen till Turkiet. Som bevis på sin utomordentliga
aktning för viziren bad han därjämte att till denne få
öfverlämna några smycken och en penningsumma.
Så snart skrifvelsen blifvit uppsatt, skyndade Katarina
att delgifva officerarne densamma. Genast hopsamlade hon
alla sina smycken och penningar och gick sedan omkring
bland officerarne och uppmanade dem att lämna så mycket,
de kunde. På kort tid hopsamlades icke mindre än öfver
två hundra tusen dukater. Därpå afsändes några officerare
till viziren för att delgifva honom tsarens skrifvelse.
Denne mottog dem i sitt tält, sittande högtidligt på
dyrbara kuddar med benen korslagda och rökande en med
ädelstenar prydd pipa. I hans närhet befunno sig
Poniatowski jämte några högre turkiska officerare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
