- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
449

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Järnskallen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyckades en svensk tillställa honom en plankarta öfver
ställningen vid Prut, hvarigenom han tydligt kunde se att
viziren fullkomligt hade haft tsarens person i sin makt. Viziren
afsattes och sedan fann man stora massor ryskt mynt hos
honom, i följd hvaraf sultanen blef öfvertygad om att han
blifvit mutad. Och så förklarade sultanen i december 1711
tsaren krig.

— Nå, men hvarför kom det ej till strid? Det var ju
en förskräcklig otur för kungen.

— Tsaren gaf efter och återlämnade Azov. Dessutom
märkte sultanen att befolkningen mycket var emot kriget,
och så slöt han fred. Och vi blefvo åter gäckade.

— Nå hvad sa kungen?

— Han sa ingenting. Han sa blott: Bagatell! Med
Guds hjälp skall ändå allt slutas till vårt nöje.

— Ja, han är en underlig människa. Och icke heller
då reste han sin väg.

— Nej och trots det att sultanen själf uppmanade, ja,
befallde honom resa. Förut hade han endast låtit sin vizir
anmoda honom därom. Men nu tycktes han ha blifvit
alldeles uttröttad på oss och ville med all makt få oss bort.
Kungen sade ja, men begärde ett tusen två hundra turkiska
pungar eller nära en million riksdaler och dessutom en
mängd vagnar och hästar. Sultanen tycktes vilja lofva
honom det, då någonting annat kom emellan, som gjorde att
kungen trots allt stannade kvar.

— Och hvad var det?

— Sultanen förklarade tsaren krig för tredje gången.

— Och orsaken?

— Den gamla. Tsaren hade ej uppfyllt alla
fredsvillkoren. Han hade visserligen återlämnat Azov, men icke
dragit sina trupper ur Polen. Viziren och det ryska partiet
i Konstantinopel, som icke ville ha något krig, sade
visserligen att det icke funnes några ryssar i Polen; men sultanen
var misstänksam, skickade dit en af sina förtrogna, och se
— Polen var fullt med ryssar. Då blef han vred, förklarade
krig och lofvade kung Karl icke blott de ett tusen två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blagossar/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free