- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
454

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Järnskallen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ja, det skall du tänka dig. Det var mellan jul och
nyår, som skrifvelsen anlände. Samma afton den blef
bekant, var det stor fest i Bender och i tartarernas läger.
Klockorna ringde, tacksägelsegudstjänster höllos, fanor
svajade, glädjeeldar tändes, allt af fröjd öfver att ändtligen
bli af med oss. Från vår lilla stad kunde vi såväl som
kungen se festen. Han förstod godt anledningen därtill.
Men det tycktes endast göra honom så mycket muntrare.
Med ett gladt leende på läpparne hörde han klockornas
klang och beskådade eldarne. Han hoppades väl att nu
snart skulle det smälla. Och han var väl också fast besluten,
att låta det gå så långt.

Emellertid ville paschan göra ännu ett försök i godo
och begaf sig hit.

— Din skrifvelse kommer icke från sultanen, svarade
kungen. Det är en lögn, som du och khauen funnit på.
Jag är icke ännu färdig att resa och fruktar icke dina
hotelser. Blir jag angripen, skall jag försvara mig och med
detta besked kan du ge dig i väg.

Paschan red bort i vredesmod. På vägen mötte han
Fabrice.

— Hur går det? frågade denne.

— Allt är förloradt. Kungen vill icke höra några
skäl. Här kommer man att få se underliga ting, svarade
paschan.

Då Fabrice kom tillbaka, skyndade han till kungen.
Denne satt helt lugn och spelade ett parti volant med
Grothusen. Han såg upp ett tag, då Fabrice med bekymrad
min inträdde, men lät honom vänta en god stund till dess
spelet var slut.

Nå? frågade kungen. Har ni sett sultanens bref?

— Jag har sett ett stort pergament med turkiska
bokstäfver, som de sade vara sultanens bref.

— Bah! Det är bara dikt och förfalskning.

— Men om jag kan bevisa för ers majestät, att det
verkligen är sultanens bref, vill ers majestät då anträda
hemresan?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:48:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/blagossar/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free