Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Järnskallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men kungen afbröt dem kärft:
— Om I hafven lust att predika, så kunnen I välja en
annan plats och andra åhörare. Här blir ert göromål att
fäkta.
Och prästerna och ämbetsmännen måste bekymrade
gå sin väg.
Emellertid blef stämningen i lägret bättre, sedan vi
började med förskansningarne, och som du nu ser arbetar
hvarje man med lif och lust till och med betjänter och
kökspojkar.
Kruse afslutade sin berättelse. Ännu en stund sutto
de två löjtnanterna och sågo ut öfver trakten. Solen höll
på att gå ned och belyste med sina strålar Benders minaret
och kupoler samt tartarernas färgrika tält. Från kungshusets
altan ljödo trumpetsignaler till aftongudstjänsten, och hvar
i sin stad skyndade svenskarne att förena sig med sin konung
i böner, att kunna kämpa med manlig ära om också icke
med framgång i den stundande stormningen.
— Ja, du hade verkligen tur att komma hit i rätta
ögonblicket, yttrade Kruse till Hjort. Nu får du vara med
om nagot riktigt utomordentligt..... Men när tror du väl
vi komma hem? tilläde han med en suck.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
