Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Sjuklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återse sitt kära vapen, som följt honom i så många strider
och faror. Ingalunda. Då hans majestät fick se värjan,
mörknade hans blick. Det var som blicken hos en man,
hvilken plötsligt möter en person, som han ej vill träffa.
Hastigt kastade han värjan ur vagnen och yttrade, att han
ej behöfde någon värja efter som han nu var fånge. Och
då han fick se att vi andra officerare hade återfått våra
värjor, sade han häftigt till oss: Kasta bort värjorna! Vi
äro ju fångar. Ha de tagit värjorna från oss, så må de
också behålla dem. Vi skola väl skaffa oss andra vapen.
— Men jag tycker dock att det var besynnerligt, att
kungen icke vill ha sin gamla värja hos sig, afbröt Buss.
— Stoltheten, ser du. Den envisa stoltheten.
Sannolikt finns det för honom intet kärare i världen än hans
värja. Men då denna blifvit med våld vriden ur hans hand
och satt i andra händer, tycker han väl, att den blifvit
besmutsad. Det är på samma sätt med den kvinna, vi älska.
Så länge vi äga henne för oss själfva, är det intet vi ära
och skatta högre; men så snart hon gifvit sig åt någon
annan, finns det intet vi förakta djupare. Ju högre vi
hållit någonting kärt, dess starkare är vårt hat och förakt,
då det svikit oss. Och så var det med kung Karls värja,
som alltid hängt vid hans sida, som han så ofta svingat i
ungdomsyster strid, och med hvilken han visat vägen för
oss till bragder och segrar, nu då den var i fiendens våld,
ville han icke längre kännas vid den. Antingen skall han
ha allt, eller också vill han ha intet, det är väl så kung Karl
tänker.
— Men är det då ingen, som kan tala förstånd med
honom? yttrade Buss.
— Omöjligt. Hans majestäts envishet trotsar alla. Till
exempel i förhållandet till Stanislaus. Denne ber för död
och pina att få slippa vara kung i Polen. Hans polska hjärta
blöder, säger han, vid tanken på de olyckor, som striden
om hans krona vållat landet. Han vill afstå den åt konung
August och ingå försoning. Men hvad tror du kung Karl
svarade, då han fick veta denna Stanislaus’ önskan? Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
