Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. De två ryttarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mången gång höllo både de och hästarne på att falla
omkull, men intet hjälpte. Framåt skulle de, och framåt eller
kanske i en cirkel gick det — hvad visste de? De kände ja
icke det ringaste till vägen.
Hela natten vandrade de sä omkring i vilda skogen.
Mot morgonen upptäckte kungen plötsligt ett eldsken mellan
trädstammarne. De bundo hästarne och begåfvo sig i
riktning ditåt.
Vid en halfslocknad eld sågo de en herde ligga och
tätt omkring honom en sofvande svinahjord. Så snart
kungen och hans män kommo i närheten, vaknade djuren,
reste på sig och grymtade oroligt. Men svinaherden sof
lika lugnt, som om han legat i sin koja.
Kungen böjde sig ned och klappade honom på axeln.
Herden vaknade och rusade förskräckt upp vid åsynen af
de tre männen, klädda i underliga dräkter. Han trodde
säkerligen, att de voro röfvare, ty han sökte springa sin
väg, men kungen grep honom i ärmen och höll honom
kvar.
— Kan du visa oss närmaste vägen till Rothenthurm-
passet? frågade han på bruten turkiska.
Den unge herden stod endast och stirrade förskräckt
på de tre främmande männen.
— Nå, vägen till Rothenthurm-passet? Den känner
du väl? frågade kungen otåligt och skakade honom i armen.
— Ni få icke taga några af mina svin, svarade herden.
— Nej, visst icke. Vi skola hvarken göra dig eller
dina svin illa. Se här skall du få, om du visar oss vägen
till passet, sade kungen, tog upp några penningar ur fickan
och stack honom dem i handen.
Då drog ett leende öfver herdens smutsiga ansikte, och
han lofvade att föra de tre främmande herrarne till
Rothenthurm-passet.
Det visade sig, att man ridit betydligt fel, men efter
en lång och besvärlig marsch uppnåddes slutligen passet.
Herden fick några mynt till, och de tre ryttarne stego af
hästarne för att rasta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
