Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. De två ryttarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter. Jag ville endast rekommendera mig och mina
tillverkningar till det bästa. Se, jag handlar med österländska
varor: kryddor, sidentyger, mattor, pärlor, smycken, och
jag vill bedja ers majestät vara så nådig och behålla mig
i minne, när han kommer tillbaka till sitt rike....
— Men för fanen, karl, jag är icke svenske kungen
har jag ju sagt.
Fransmannen bugade sig och log ett illmarigt leende
likt en, som vill visa, att han icke låter bedraga sig.
— Hm! Hm! Jag förstår, ers....
— Men du vet ju, att kungen icke kan tala franska,
afbröt honom Rosen.
Ett ögonblick syntes fransmannen öfverraskad. Så
böjde han sig ned och yttrade med öfvertygelse:
— Svenske kungen kan allt, hvad han vill. Och
om ers....
— Ja, ja. Jag skall tänka på dig, när jag kommer
hem, svarade Rosen och vinkade med handen för att bli
honom kvitt.
Och djupt bugande aflägsnade sig den lycklige
fransmannen baklänges.
I allmänhet lyckades Rosen, ehuru med stor
ansträngning, bibehålla det öfverenskomna afståndet mellan sig och
kungen. Han var förvånad öfver dennes förmåga att kunna
färdas snabbt. Ofta räknade han ut, att denne oafbrutet
maste ha ridit aderton till tjugo mil på dygnet. Han anade,
att det var fråga om att göra något utomordentligt, att
kungens häftiga ridt till stor del berodde på hans önskan
att öfverglänsa allt annat i den stilen. Ty icke kunde den
förorsakas af fruktan för att blifva upptäckt af fienderna
och kanske tillfångatagen, därtill kände han kung Karls
lynne för väl; ej heller kunde den i öfvervägande grad bero
af hans längtan att komma hem. Hade han så länge legat
i Turkiet, betydde några veckor mer eller mindre föga.
Nej, det gällde att göra ett konststycke. Allt eller intet
var grundtonen i kungens karaktär, antingen i dådlös ro
liggande till sängs långt borta från sitt land, tillbringande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
