Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. De två ryttarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och svarade, att han var tysk, köpman från Franken, och
på hemväg från en affärsresa i Österrike.
— Jaså. Mitt namn är grefve de la Vallée,
presenterade sig främligen och lyfte lätt på pälsmössan.
— Och mitt von... von Trumpfenknopf, svarade
Rosen.
— Mycket smickrad. Hur... hur var namnet?
— von Trumpfenknopf, upprepade Rosen med
kallblodigaste säkerhet.
— Mycket angenämt att få göra er bekantskap, återtog
grefven. Det blir i längden så tråkigt att resa ensam, att
man är mycket tacksam för hvarje sällskap, i synnerhet ett
sådant som ert, herr von Trumpfenknopf.
Rosen mumlade någonting, som skulle föreställa en
artighet, men som icke lät sig uppfattas.
— Det är intressanta tider vi lefva i, fortsatte grefven.
Krig öfverallt, stater ökas och minskas, de underbaraste
segrar vinnas och efterföljas af de största nederlag, kungar
afsättas och komma åter till makten, i diplomatien råder
den lifligaste rörelse, ja, det är verkligen en intressant tid,
eller hur, herr von... von Trumpfenknopf.
— Mycket, mumlade herr von Trumpfenknopf.
— Men det intressantaste af allt är likväl svenske
kungen. Tänk att lefva i fem år fjärran från sitt land
långt borta bland turkarne, medan hans folk tror honom
vara död och andra galen. Ja, är han verkligen riktigt
klok kungen af Sverige, hvad tror ni?
— Jag vet icke, jag intresserar mig så litet för politik.
Jag håller mig mest till min köpenskap, svarade Rosen.
— Det är synd det. Politik är något synnerligen
intressant. Men ni är väl ändå nyfiken på den
svenskeskungen. Ha vi tur med oss, kanske vi få se honom. Han
lär skola resa samma väg som vi.
— Jaså, mumlade Rosen.
— Han är lätt att känna igen. I hvarje vrå af Europa,
finnes hans bild. Och så reser han efter hvad jag hörfe
endast med två följeslagare. Den ene af dem lär vara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>