- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
532

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. De två ryttarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvud och kysste honom hjärtligt på båda kinderna
under utropet:

— Min käre broder! Hvilken lycka!

Utom sig af häpnad öfver de plötsliga kyssarne reste
sig Rosen häftigt och stirrade på landtgrefven. Denne lät
sig intet bekomma utan gjorde min att kyssa honom en
gång till.

Emellertid hade officerarne hunnit fram. Dessa togo
af sig hattarne och bugade sig djupt för den nedsmutsade
mannen.

— Ers majestät! började den äldste. Det är oss en
synnerlig lycka och ära att få hälsa ers majestät
återkommen från Turkiet. Ers majestäts storartade bragder hafva
fyllt världen med häpnad, och det är oss en synnerlig glädje
att veta, att de många ryktena om ers majestäts död
befunnits ogrundade. En sådan hjälte...

Rosen stirrade ömsom på landtgrefven, ömsom på
officerarne, som om han trott dem icke vara fullt kloka. Så
förstod han och brast ut i ett skallande skratt.

Förvånade betraktade landtgrefven och officerarne den
skrattande kungen.

— Ers majestät är vid godt lynne, mumlade den
förstnämnde.

— Ha, ha, ha! Ers majestät, sa ni. Ha, ha, ha!

Rosen kunde icke tala för skratt. Både landtgrefven
och officerarne började finna majestätets uppförande något
underligt, till och med anstötligt. Ändtligen lugnade sig
Rosen.

— Nej, jag är icke kung Karl. Jag är general von
Rosen, yttrade han.

— Huru! Det är således icke min käre broder, som
jag ser för mig, mumlade landtgrefven förbluffad.

— Nej, det är en af hans generaler.

— Men hvar är då kungen?

Han passerade här förbi i går. Han befinner sig
en dagsresa framför mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free