Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Trasbyket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, något mera.
— Men icke mycket?
— Nej, icke mycket. Man måste ha ränta på sina
pengar, förstår du.
Buss betraktade juden ett tag och skrattade hånfullt.
— Hvad skrattar du åt, svensk? frågade denne.
— Jag skrattar åt dig och åt din dumhet.
— Åt mig?
— Ja, ty de där hundra tusen thaler dem får du nog
aldrig.
— Hvad säger du? Hvad! Skulle jag icke få
tillbaka mina hundra tusen thaler?
— Nej, kungen har icke råd att lämna er mer än han
fått låna. Du får tillbaka dina tjugu tusen thaler och
därmed punkt.
— Bara tjugu tusen thaler, bara tjugu tusen! Ack,
jag arme man! Jag är förlorad, ruinerad, utfattig tiggare.
— Bah! Du blir nog icke ruinerad för det. Men
mera kan du icke få. Kungen har inga pengar, krigen ha
slukat alla och landet är fattigt.
— O, jag arme man! Jag arme man!
Och Jakob snålvarg höjde händerna mot himmelen och
utbrast i klagoskri.
Han gick ifrån Buss och närmade sig Ibrahim och
Kruse mumlande:
— Bara tjugu tusen! Bara tjugu tusen! Då får jag
försöka skaffa mig penningar under färden.
Lik en trånsjuk katt smög han kring Ibrahim. Denne
märkte icke Jakob, utan fortsatte sitt samtal med Kruse.
Plötsligt råkade han sticka handen i fickan, där han
förvarade sin börs. Ett ögonblick blef han stående som
förstenad. Så upphäfde han ett fruktansvärdt tjut:
— Min börs! Min börs! Jag har blifvit bestulen på
mina pengar.
— Hvad, har någon tagit din börs? frågade Kruse.
— Ja, ja. Man har tagit min börs, vrålade Ibrahim
som en besatt och tittade sig omkring åt alla sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
