Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Hemåt! Hemåt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hären. Nu fanns det visserligen ett par af oss och bland
dem Kagg, som tillhört gardet, men dessa anade oråd och
svarade ett bestämdt: nej. Det hade bara fattats, att
Kagg nu stått ibland oss i sin snöhvita päls som en ängel
bland förkastade syndare, för att kommendanten genast
skulle dragit sina misstankar och Kagg vackert fått stanna
i Ryssland. Och nu förstår ni kanske, hvad jag menade,
då jag sade, att det var hans smutsiga päls, som räddade
honom ur fångenskapen, och som han har att tacka för,
att han ligger på detta fartygs däck på väg mot hemmet.
Brisen friskade i. Mörka moln stego upp på
himmelen och skepparen, som gick där på akterdäck, spejade
betänksam kring horisonten. Han tyckte icke riktigt om den
svarta väggen i sydost. Det var kanske blott något
öfvergående, men den kunde också båda storm.
Sjögången steg och galeren började rulla. De sofvande
svenskarne vaknade och svepte huttrande kapporna tätare
kring sig.
— Så där ja! Ska vi nu få samma historia som i
finska viken, tänkte de missnöjda, medan de bistert
betraktade de allt jämt stigande sjöarne.
Det började dagas. Stormen tilltog och hafvet vräkte
allt högre. Den lilla galeren kastades upp och ned på de
väldiga vågorna, och flere af männen ombord började åter
få känning af sjösjukan.
Plötsligt ropade en af matroserna, som stod framme
vid stäfven.
— Bränningar förut!
— Hvad! Bränningar, skrek skepparen och rusade så
fort hans korta ben tilläto fram till fören.
Alla officerarne och soldaterna ombord hade rest sig
upp och stirrade framåt i den dunkla morgonen. Intet
tvifvel. På kort afstånd framför dem lyste det skummande
hvitt. Bränningar funnos där, och skeppet var nära att
fastna på dem.
— Rodret dikt babord! skrek skepparen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
