- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
623

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag vill jaga efter mina fiender

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Ja, han ser nog litet illa medfaren ut och äldre
än han är. Men så har han också hållit på att kämpa i
femton år. Och det månde ta på krafterna äfven hos den
starkaste. Men fastän pannan blifvit fårad och håret
gråsprängdt, är han nog samme dunderkung som förr. Samma
okufliga mod, samma trotsiga envishet bor nog ännu inom
honom. Se, bur han obekymrad om köld och blåst i sin
tunna kappa rider framför tropparne och iakttager hvarje
man! Se, den fasta blicken i hans ögon och den ranka
hållningen! Äfven jag hade icke trott, att han skulle se
så pass gammal ut. Han är ju endast ett par och trettio
år. Men om också motgångar och bekymmer ha härjat
hans drag och glesnat hans hår, är han likväl samme
väldige krigare som förr.... Men tyst! Nu kommer han hitåt.

Då kungen fick syn på Fritz Knape, som stod där rak
lång och smärt, ljusnade hans blick.

— Se där en karl, som kunde göras en god soldat af,
tänkte han.

Men strax därpå for hans blick öfver Pontus Gatas
lilla runda gestalt, och uttrycket i hans ansikte blef åter
mörkt.

Han hejdade hästen framför Pontus, som försökte
sträcka på sig så mycket hans korta kropp tillät.

— Hvad heter du? frågade kungen barskt.

— Pontus Gata, svarade studenten med af rörelse
darrande stämma.

— Yrke?

— Student.

— Nyss utkommenderad?

— Ja, ers majestät.

— Du är väl en af odågorna där i Uppsala, som på
grund af senaste ordern blifvit uttagna. Du ser mig väl
liten ut för att duga till soldat.

Pontus svarade ej. Trots att kungen kallat honom
odåga, svällde hans bröst af glädje. Att han icke dugde
till soldat, kände han allt för väl. I synnerhet i en sådan
rasande snöstorm. Kanske skulle han bli kasserad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free