Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag vill jaga efter mina fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det var otäckt, mumlar Fritz, då han drar den blod-
drypande knifven ur den varma kroppen.
Han böjer sig ned för att se sin fiendes ansikte, och
då han märker att det är en ung man, troligen en bonde,
af ungefär samma ålder som han, med ljust hår och rödlett
hy, känner han samvetskval.
— Det är då ett snuskigt göra att så här likt en
mördare smyga sig på sin motståndare, yttrar han till
kamraterna, som nu skyndat fram.
Men dessa afbryta honom:
— Det gick fint. Icke ett ljud sa han. Det här skulle
kungen bli nöjd med, yttrade de och betraktade honom med
beundrande blickar.
Ungefär på samma sätt blefvo de öfriga vaktposterna
bortsnappade, och norrmännen visste föga om, då kungen
vid tvåtiden på morgonen stod med hären utanför staden.
I slutna led med kungen i spetsen storma svenskarne
in. De första norska hoparne kastas undan med
bajonetterna, men andra skynda till, och för hvarje steg som
svenskarne nå in, blir motståndet starkare. Nu är tröttheten
och hungern glömd och med af ifver rodnande kinder slåss
de unga soldaterna, så som deras kamrater gjort på Polens,
Sachsens och Rysslands slagfält. Men norrmännen ge dem
icke efter i mannamod. En förtviflad gatustrid uppstår.
Hvartenda hus blir en fästning, och från alla fönster och
gluggar aflossas salfvor mot de anstormande. Gatorna sopas
i ena riktningen af fästningens, i den andra af den i
hamnen liggande pråmens kanoner. Högar af svenskar stupa,
men öfver de fallna störta nya hopar fram. Hvarje eröfrad
gata kostar strömmar af blod. Kungen är som vanligt midt
i värsta stridsvimlet, och då hans unga soldater se honom
svänga sin väldiga pamp, eldas de till hänförelse och känna
oanade krafter svälla inom sina bröst.
Steg för steg tränga svenskarne norrmännen tillbaka
trots dessas tappra motstånd. Äfven kvinnorna deltaga i
striden. En piga, som märker att svenskarne snart skola
ha eröfrat torget och därmed äfven de där stående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
