Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Jag vill jaga efter mina fiender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men själf skref kung Karl till system Ulrika Eleonora
dagen efter striden vid Fredrikshall:
...I går är en liten skärmytsel förefallen emellan vårt
folk och de danska, ty våra gjorde infall i staden Hall och
kjörde de danske från deras bröstvärn, sedan sköt fienden
från slottet sjelf eld in i staden och brännde upp
alltsammans. Då drog sig vårt folk utur staden undan elden och
röken. Attacken har gått lyckelig och väl, men genom
olyckliga skått ha vi mist åtskilliga brafva officerare, som ödet
icke längre ville låta lefva...
Trots alla hotande fientliga landstigningar stannade
kungen likväl under två månader vid gränsen i en liten
landtgård, men regementena, sedan de någorlunda hämtat
sig, sändes ned till Skåne.
Men på lazarettet i Strömstad lågo de båda unga
studentsoldaterna Fritz Knape och Pontus Gata jämte många
andra olyckskamrater och våndades i svåra plågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>