Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Ryssen kommer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu häftigare gråt. Hvem skulle taga sig henne an? Hennes
man hade flytt, och hon visste att öns befolkning ogillat
hennes giftermål med den snåle och hårde Petter Flundra,
fastän ingen vid festen velat säga någonting därom. Men
nu hade hon redan hört åtskilliga af kvinnorna mumla:
— Hvarför går du icke till din rike man? Hvarför
sitter du här bland oss fattiglappar.
Och Malin hade gråtit och knappast vågat lyfta upp
sina blickar. I sin nöd vände hon sig till Åke.
Medan de andre brådskande buro sina fattiga ägodelar
till båtarne, satt Åke tyst och stilla på bryggan. Stridens
upphetsning hade lagt sig hos honom, och han kände sig
åter bitter till sinnes. Han behöfde minsann icke brådska
med att bära något till sin lånta båt. Han ägde ju
ingenting att taga med sig.
Malin gick fram till honom och sökte med en duk
stryka bort blodet från hans panna. Åke ryckte till, då
han såg henne, och vände sig bort.
— Åke! Haf barmhärtighet och låt mig fara i din
båt? bad Malin.
Åke svarade ej.
— Var barmhärtig, Åke! Minns du ej, att du en gång
haft mig kär? hviskade flickan under strömmande tårar.
Åke lyfte hufvudet och såg ett tag på henne.
— Det var ju en angenäm bröllopsnatt du fick.
Hvarför går du icke till din man?
— Jag har ingen man.
— Har du ingen?
— Nej, han har rest ifrån mig, utbrast Malin förtviflad.
Det kom ett hårdt uttryck öfver Åkes solbrända drag.
— Jaså. Han har lämnat dig i sticket. Och nu
kommer du till mig, utbrast Åke häftigt. Nu tycker du, att den
fattige fiskaren kan vara god nog åt dig. Nu, sedan du är
fläckad, sedan en annan ägt dig, nu vill du att jag skall
ta dig an. Men sannerligen jag det tänker göra. Lika högt,
som jag förut älskade dig, lika mycket hatar och föraktar
jag dig nu. Gå din väg!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
