Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Källaren »Randiga Byttan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Utmärkt. Han är den rätte. Hvar hade jag mina
tankar, som icke genast nämnde honom..... Adolph !
Du är briljant. Du är ett geni. Morbleu! Du är född
till diplomat, min vän.
Adolph nickade och log belåtet. Det var icke för
mycket att vännerna uppskattade hans talanger, tyckte han.
— Ja, han är verkligen den rätte, mina herrar. Och
jag tror också, att han kommer att villigt åtaga sig saken,
fortsatte den noble diplomaten. Ni må betänka att mannen
nyligen fått sin gård bränd af ryssarne, all sin egendom
förlorad och står fullkomligt på bar backe. Sannolikt skall
han icke tveka att åtaga sig det delikata uppdraget. Och
sedan det väl är gjordt, får han en summa pengar till och
så: bort med honom, och ingen människa kommer att få
veta ett knyst.
— Bravo! Så skall det gå till. Säkert skall den där
oförskämde löjtnanten vara död innan ett par dagar gått.
Det kan just vara rätt åt honom. Pui! Tänka sig att en
sådan där vågar befalla och förolämpa oss, verkliga
adelsmän och tillhörande Sveriges främsta ätter, inföll den lille
snobben, som först framkommit med förslaget att
lönnmörda Buss.
— Ja, det skall verkligen bli en glädje att vidare slippa
se den där högfärdiga figuren. Han tar sig en ton, ett
sätt, som är synnerligen obehagligt. Det är som om han
begrepe allt och en annan intet, som om han ensam borde
få råda, då det i stället borde vara hans skyldighet att på
allt sätt ödmjuka sig och gå ur vägen för oss. Nej, dö
skall han, den tölpen!
— Ja, dö skall han, upprepade de andra hotfullt.
Saken var klar. Buss’ död var besluten. Det återstod
endast att söka reda på den unge fiskaren och med
lämpliga medel öfvertala honom. Det värda sällskapet delade
sig i tre grupper på två personer, hvarpå man begaf sig
ut i staden för att på olika håll söka rätt på Åke.
Tillsammans med den lille yngste ströfvade Adolph
omkring i staden mellan broarna. Han drog öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
