Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Källaren »Randiga Byttan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försöka på ett annat sätt för att locka honom i fällan. Ty
han skall dö, det har jag svurit vid min adelsmannaära.
Han har vågat förolämpa mig och befalla öfver mig. Han
skall få känna på hvad det kostar.
Ändtligen syntes en figur i den bortre delen af den
smala gatan. Adolph kunde icke se hans ansikte, ty
mannen höll hatten neddragen i pannan, men på hållningen och
gången igenkände han att det var Buss. Ingen annan
människa syntes till på gatan.
Han väntade till dess mannen kom närmare. Vid det
han stannade ett ögonblick och tittade upp mot ett af husen
liksom för att undersöka numret, såg Adolph tydligt att det
var Buss. Han tog den unge fiskaren i armen och visade
honom på mannen.
— Där är han. Det finns ingen annan här på gatan,
så du kan icke misstaga dig. Han kommer hitåt. Ställ dig
här tätt tryckt till väggen och så fort han kommit förbi
gränden springer du fram och stöter dolken i ryggen på
honom. Sedan går du genast till källaren »Randiga Byttan»
— du vet hvar den ligger och berättar för mig, hur saken
aflupit. Jag går dit i förväg.
Adolph aflägsnade sig skyndsamt för att i händelse
något vittne till mordet skulle finnas, kunna bevisa att han
icke haft någon del däri. Åke stannade kvar tätt tryckt
mot väggen och väntade.
Han visste nu, att det icke fanns någon möjlighet att
komma från saken. Just därför kände han ett fast beslut
att utföra den så hastigt och så bra som möjligt. Det gladde
honom, att det icke fanns någon möjlighet att misstaga sig
på personen. I det afseendet kände han sig lugn. Sedan
var det endast att lyfta återstoden af den utlofvade summan
och så fort som möjligt, helst samma natt, lämna
Stockholm för att söka reda på Malin. Och därpå skaffa sig en
stuga och en båt någonstans vid Mälarens stränder, ta Malin
till sig och lefva lycklig. Synd bara att priset för lyckan
måste köpas på sådant sätt. Men det kunde nu icke
hjälpas. Hndera skulle han handla och blifva rik och oberoende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
