- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
746

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Jo, så var det visst också en annan af de våras
båtar som gjorde på samma sätt.

— Och den?

Åke gaf fiskaren en forskande blick. Hans nerver voro
spända till det yttersta. Nu kanske han skulle få höra
sanningen.

— Ja, den gick väl åt helvete, den också, svarade fiska-
ren säfligt.

Åter grep honom förtviflan. Det var kanske så, som
fiskaren sade. Sannolikt hade den också blifvit upphunnen
af fienden och besättningen nedhuggen.

— Malin! Malin! Hvarför lämnade jag dig åt ditt
öde. Hvarför var jag icke vid din sida. Nu får jag
bittert, alltför bittert, ångra det. Jag blir aldrig glad mera i
mitt lif, suckade Åke.

— Men vet du detta så säkert. Har du hört det af
någon, som åsåg händelsen?

— Nej, det har jag ej. Men jag förmodar det.

Och än en gång lyste en glimt af hopp genom Åkes
själ. Kanske hon ändå fanns i lifvet?

— När seglar du? frågade han.

— Om tre timmar.

— Godt! Då skall jag vara här nere.

Han begaf sig upp i staden för att uträtta några
ärenden.

På den utsatta tiden seglade Jonas i Ljusterö med sin
skuta. Åke följde med. Långsamt gled fartyget för en
svag bris utåt Saltsjön. Åke stod på däcket och betraktade
staden. Han såg de väldiga ställningarne, som omgåfvo
det påbörjade slottet, hvilket höll på att uppföras i stället
för det för en tjugu år sedan nedbrunna. Men inga
arbetare, ingen brådska och rörelse syntes till.

I följd af de dåliga tider, som kriget medfört, hvilade
arbetet. Man hade icke råd att bygga slott, då det
knappast fanns någonting i statskassan. Därför fingo
ställningarne stå där kring de tomma murarne i afvaktan på bättre
tider.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0752.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free